Hem Recensioner Action World invasio...

World invasion: Battle Los Angeles

Battle Los Angeles

En snygg actionfilm med lite aliens i bakgrunden.


UFO’n är alltid fascinerande och en film med UFO’n, eller modernare kallat Aliens intresserar alltid mig som filmnörd eftersom det finns så klockrena exempel på dåliga och bra filmer. Ta till exempel den usla men roande The green slime och ställ den bredvid Alienserien eller District 9 så förstår du vad jag menar bara genom att titta på fodralen.

World invasion: Battle Los Angeles (jobbigt lång titel) har ett fodral som meddelar något annat än aliens. Förutom det underliga byggnadsverk som syns bakom titeltexten så finns det inga spår alls av att det här skulle ens vara en film där någon från utsidan av ozonlagret medverkade. Faktiskt så vid en hastig blick så ser det ut att vara en renodlad krigsfilm som kommer utspela sig i stadsmiljö. Och det är faktiskt inte superlångt ifrån sanningen tyvärr…

World Invasion: Battle Los AngelesNär stabssergageanten Michael Nantz (Aaron Eckhart) precis kommit på sig själv med att vilja avsluta sin yrkesbana som marinsoldat och vi introducerats till hans kommande manskap så invaderas planeten Jorden av en ilsken mob oidentifierbara flygande farkoster. I deras utrymmen finns det ofantliga mängder av oidentifierbara gående varelser, som kommer plåga Santa Monica bay så länge de finner levande boende där. Det är rensningsdags och inga avsikter eller ursäkter ges. Full fart från första stunden!

Precis som du säkert redan läst på nätet kring den här filmen så är det egentligen inte något för den som hoppas på en lika grym uppvisning av aliens som vi fick se i District 9. Det är inte heller lika roande som de dåligt ihopklistrade tyglappar som ofta fick gestalta rymdgubbar under 60 och 70-talet och Ripleys Alienfilmer och dess närvaro och närhet kommer jag inte ens att försöka jämföra med. World Invasion: Battle Los Angeles är en stridspittsfilm som riktar sig till den som gillar tv-spel i fps-format och en massa klockslags och klicksnack á militärstil. (Enemy at 10 o’clock, 1 click away o.s.v.)

Fördelen med det här är att skaparna till filmen drar in varenda intressent från två världar, både de science-fictionälskande som hoppas på en cool film där mänskligheten testas mot en förmodad högre utvecklad ras samt den actionsuktande publiken som gillar ja.. action, såklart. Vad annars?

Balansen för att tillfredsställa alla målgruppers förväntningar blir dock väldigt ojämn när det är dags att leverera action och aliens i en och samma förpackning. Detta på grund av de alltid snabba klippen, de suddiga kamerabilderna, de snabba rörelserna och till och med när det borde vara helt omöjligt att missa – knepigt valda vinklar och foto på helt andra saker än just det vi alla väntar på att få se. Hur besökarna egentligen ser ut.

Jag, precis som alla andra som sett den här filmen berör det här ämnet med en viss tveksamhet och ett äkta missnöje, för i likhet med Alienfilmerna (jag återkom dit ändå) där Ridley Scott väntar och väntar med att avslöja sina monster så försöks samma sak här, skillnaden är bara att Scott visste när och vad han skulle visa, filmskaparna här väljer att vänta alldeles för länge.

Som måltavlor gör sig däremot filmens aliens ypperligt bra i den actioninriktade delen av filmen, det vill säga hela filmen. Nästan från start till slut befinner vi oss bakom eller bredvid en soldat som kämpar för sitt liv, det är vansinnigt farligt och kulorna viner över våra huvuden. Bilar exploderar, farkoster störtar alldeles bredvid och i högtalarna på väggen dundrar det fram och tillbaka för att öka stämningen. World invasion: Battle Los Angeles är en massivt intensiv krigsfilm som tar staden Los Angeles till en helt ny värld. En värld där 11 marinsoldater kämpar för sina och några civilas liv. Det är riktigt riktigt bra faktiskt, i varenda actionscen.

Men, då kommer vi till nästa punkt från min lista med klagomål. För att undvika stämningar från publik som tappat andan på grund av dåligt med pauser i skjutandet så måste det ju få plats lite pratande medans magasinen ska bytas. Med stjärnor som Michelle Rodriguez (som alltid tittar fram när det finns en soldatfilm att förstöra) tillsammans med Ne-Yo (som inte ens är skådespelare) och filmens största namn Aaron Eckhart så blir det inte särskilt lyckat i dessa mellansekvenser.

Det är en geografiskt och etnografiskt korrekt blandning soldater varav ingen tycks passa in i det militära förutom Rodriguez. Tyvärr är hon alltid lika dålig, men hon är i alla fall jämn i sitt skådespel. Ingen av dem har en vettig bakgrundshistoria att dela med sig av emellan striderna och därför lär vi känna civilisterna bättre än soldaterna som det handlar om, lite snedvridet och väldigt irrelevant för filmen. Eckhart borde hålla sig till drama, Ne-Yo till musiken och Rodriguez till vad som helst förutom filmer.

Men som sagt, det finns både goda och dåliga sidor med World invasion: Battle Los Angeles. Actionmässigt en fullträff. Science-fiction? Det vill jag inte påstå. Töntiga dialoger? Absolut. Häftiga aliens? Ingen aning, helt ärligt. Coolt med eldstrider i centrala Los Angeles? På film, javisst.

En film värd att hyra för att se men knappast något att vara stolt över att ha i hyllan. Det är givetvis en smaksak, och enligt min åsikt så var det här inte alls så bra som jag hoppats på. För mycket action för min del, möjligen för lite för någon annan. Snyggt skapt action kan vi nog enas om att det är om inget annat, speciellt trevlig att titta på via blurayspelaren och är man intresserad så finns det även på denna extra extramaterial samt Sony’s MovieIQ. Främst intressant för stridssekvensernas planering och inspelning.

LIKNANDE INLÄGG (baserat på skådespelare, bolag & regissörer)