Viva la Greta

Cirkus på scen med mycket musik!


Viva la Greta är en ovanligt festlig och skojig teater/fars-föreställning från ett nyrustat och väldigt tillfräschat Fredriksdalsteatern.Det är Eva Rydbergs 18:e föreställning i vilken hon står stark bredvid en flexibel Ola Forssmed, lite blygsam Magnus Härenstam och barnen Kalle och Birgitta Rydberg. Det är som en cirkus på scen där nummer löser av nummer, där manuset och handlingen tycks inrikta sig mer på en undomligare publik med mycket musik, ombytlighet och mindre fokusering på ordvitsar och vingliga, onyktra herrar.

I huvudrollerna ser vi Eva Rydberg som Greta, en föredetting som var firad primadonna i 30-talets Paris, nu får hon sin dagliga dos glamour från passoppen och beundraren Jean (Jan), flinkt spelad av Ola Forssmed som verkligen får chansen att använda sig av sin fallenhet för omöjliga rörelser och minspel. På besök kommer Allan, Gretas exman, en Texas-boende entreprenör med ny ung fru (Birgitta Rydberg), boots och bubbelfri läsk i bagaget. Han har återvändit för att hälsa på sina sex barn, de barn han skickat pengar till under alla dessa år, de barn Greta olyckligt nog hittat på och ljugit fram för att kunna finansiera sitt alldeles för dyra och champagnetäta leverne. Möjligheterna för Jean öppnas nu, då han får chansen att anta sitt livs roll. Greta behöver hjälp att hålla lögnen vid liv och Jean ombeds skådespela fram dessa avkommor för att återigen lura Allan på lite stålar – ett uppdrag som i bästa fall kan kallas för omöjligt…

Med musiken som största motvikt till en rätt så rörig berättelse som inte erbjuder mycket mer än vad som förväntats så blir Viva la Greta en bergochdalbana i skojfriskhet och förutsägbarhet. Främst skulle jag vilja säga att det här är sevärt för de ungdomligare och väldigt roliga, välkoreograferade sångnumren där allt från Michael Jackson till Björn Skifs musik har fått nya passande texter. En extra stor applåd till en viss Alexander Larsson som både sjunger, dansar och skojar fram några av de roligaste stunderna som erbjuds, han har verkligen ett glädjespridande leende och god komisk timing. Musiken är höjdpunkterna du kommer minnas från helheten, och det finns riktigt många höjdpunkter att se fram emot.

Handlingen i sig är långsökt som vanligt i farssammanhang, det är inte så enkelt som att Forssmed lurar runt på scenen tillsammans med Härenstam och Rydbergarna. Det kommer också ett stort gäng hippies för att ockupera Rosendal (Gretas hem) medan ett par gråa betongsossar från kommunen väldigt gärna river huset till fördel för betongidyllens inbjudande skrovlighet. 60/70-talstemat både i tankesätt och kostymeri är svårt att missa. Hemligheter döljer sig i varenda vrå och allt ska det fram innan föreställningen är slut, vilket leder till ett trassligt nystan relationer – ungefär så som det brukar kunna vara.

Viva la Greta använder sig av de klassiska knepen men förnyar allt som sker på scenen. Helt klart så är det här en av de roligaste och mest rekommendervärda föreställningarna jag sett från Fredriksdalsteatern. Så är du sugen på något fräscht och nytt, ta en titt på Viva la Greta, du kommer inte bli besviken.

INGA KOMMENTARER