Hem Recensioner Komedi Tusen Gånger ...

Tusen Gånger Starkare

Tusen gånger starkare DVD

Signe är en av dom tysta tjejerna i klassen, hon är nog den tystaste.


Hon pratar i stort sett bara med sin inre röst som inleder Tusen gånger starkare. Hennes motsats heter Saga och är ny i klassen. En Pippi Långstrumpstjej som klär sig fritt, tar plats och beter sig som om hon vore fem år äldre än alla de andra nioklassarna.

Saga kommer till skolan och utmanar systemet som skapas av ungdomar över hela Sverige (och världen). Precis som i Folkpartiets valkampanjsfilm sitter det folk i skolbänken som faktiskt vill lära sig något, men som i suset och ruset av ungdomens fria karaktär inte får ett jota gjort på grund av flygande pappersbollar eller snicksnack om vilken kajalpenna som är den bästa.

Saga tar med hjälp av de andra tjejerna tag i problemet med grabbarna i klassen, som står för 99% av problematiken den här gången (och de flesta andra gånger också). Men i en god kamp är det inte alltid lätt även om atmosfären är lättsam. Icke-problemen som skapas av att försöka lösa problemen hopar sig och både skolbal och skolresa hotas tas bort av rektorn om inte ordningen återställs snarast. Tjejer som går i nionde klass har här ingen vinst att kämpa för. Tar de för mycket plats trycks de ner av samma lärare som förespråkar och undervisar kring grundlagar och rättigheter, då kanske det är bättre att nedtryckas av sina kamrater, som inte förstår konsekvenserna av sitt agerande. Pest eller kolera.

Personligen tycker jag att det är en märklig vinkel att göra en film där protagonisten motarbetas av både sin sympatisör och motståndare, men det visar sig fungera mot slutet när filmen blir överskådlig och lättare att granska.

Att presentera en problematik som har funnits i skolväsendet sen fingerlinjalerna hängdes upp för att bara finnas i trofésyfte är ungefär lika svårt som att tillverka minnesbilder hos vem som helst bara man skriver att det var bråkigt i klassrummet under högstadiet. Att presentera samma sak med flera eller ens bara en möjlig lösning är desto svårare. Jag kommer ihåg när jag gick på högstadiet, vi bråkade nästan hela tiden under lektionerna. Argumenterade med lärare om de mest idiotiska saker bara för att fördriva tiden. Samtidigt fanns det en grupp, ofta tjejer som ville – precis som tjejerna i den här filmen – lära sig något av läraren, alternativt bara ha studiero. Möjligen ville de slippa vårat tjat också. De fick inte lika mycket plats som vi roffade åt oss och visst, problemet finns där än idag. Än har det inte hittats någon lösning, förutom att isolera elever som bråkar i “specialklasser” eller så kallade “OBS-klasser”.

Det levereras inga lösningar här heller. På ett fiktivt plan skulle det här ha fungerat med en lyhörd skolledning men i verkligheten kommer det ingen Pippi Långstrumpstjej för att besegra Kling, Klang eller Socialkärringen. Dock behåller filmen där problemet spelar en stor roll mycket av sitt underhållningsvärde på grund av kampen, spännande att se en ung kvinna ställa sig emot patriarkatet för att öka inflytande, diskussionsmöjligheter och skapa en jämn balans i klassrummet. Tyvärr faller revolutionen på individernas ansvar och efter en överdriven manifestation i olydnad riskerar allt som byggts upp under filmens inledning att falla.

Tusen gånger starkare är en underlig bit av svensk filmhistoria som tagits emot väl bland skribenterna, varför förstår jag men jag är inte helt säker på att jag tycker om den lika mycket. Den har sina ljusa stunder helt klart, precis som skådespelet passar gott till atmosfären, lite skrikigt, osäkert och målbrottsinspirerat. Ungdomarna som spelar ungdomarna gör väl ifrån sig och jag skulle vilja sätta Judit Weegar i rampljuset. Hon spelar Signe som är vår berättare och iakttagare, hon säger ingenting men har ett effektivt minspel som visar hur det fungerar att vara den tystaste tjejen i klassen, hennes motsatser gör även de bra skådespelarinsatser med sina dialogburna roller och större kroppsspråk. Rutinerade Peter Schildt vet hur man sätter ihop en scen och hur man rör kameran om och om igen från vänster till höger, det ser bra ut och zoomningarna är ofta rätt stora men inte störande utan effektfulla, så många riktigt bra egenskaper finns det.

Tyvärr finns det negativa också. Allianser och lojaliteter och motiven i desamma känns svårmotiverade och vissa scener (dansen) skulle kunnat kortats för att försöka hålla sig till ämnet. Detsamma gäller läraren Olle (Jacob Ericksson) som under ett kvartsamtal av någon anledning delar med sig lite för mycket till en elev om vad lärarna motiverar ha användning av eleven till… Men det här är väl egentligen petitesser som jag snöat in på lite för mycket. Hur som helst så hade det funnits utrymme att göra annorlunda just här för att minska filmens mer uppenbara vändningar.

På det stora hela är Tusen gånger starkare en ordentligt bra ungdomsfilm som inte bara riktar sig till ungdomar, det finns humor och satir samt lite skolpolitisk kritik som nog de flesta kan sitta och nicka till. Ja det där borde man göra något åt.

På dvd’n som kommer från SF finns det extramaterial i form av Bloopers, som är lika med misslyckade tagningar där skådespelarna börjar fnissa. En musikvideo som jag inte tittade på eftersom jag redan hade ledsnat på musiken i filmen vid det här laget och så ett par mindre bitar till. Bilden är ljus och färgrik och ljudet starkt och fint.

LIKNANDE INLÄGG (baserat på skådespelare, bolag & regissörer)