Tony - en seriemördare i London

Bakom stängda dörrar finns de farligaste människorna. Tony är en av dem.


Arbetslöse Tony spenderar dagarna tillsammans med åttiotalets actionhjältar i sin sunkiga lägenhet, han har en vit liten tv som står på en fanerbeklädd spånskivemöbel, den pumpar ut ett knastrigt buller av maskingevär och trötta repliker.

Ibland bjuder Tony hem gäster, de brukar anmärka på den instängda lukten i hans simpla hem varvid Tony förklarar att bostadsbolaget snart ska fixa avloppet. Det är något som stinker därifrån. Han tycker om människor, men har problem med det sociala, han får kämpa för att kunna delta i de enklaste av konversationer. Självförtroende verkar ha spolats ned i avloppet tillsammans med klorinet han använder för att tvätta rent sina rödsvärtade händer.

20 år som arbetslös kan knäcka vem som helst, men Tony är ganska nöjd med sin situation efter att ha anpassat sig till ett rutinerat mönster, där han rör han sig på Londons gator utan att märkas, de få gånger han interagerar med någon annan är det då han är i vägen eller betyder bekymmer. Arbetsförmedlare, solarieföreståndare som arbetar ideellt för brun-utan-gränser eller någon aggressiv person på puben har alla lika lätt för att förolämpa honom. Något som de nog skulle passa sig för, om de kände mannen bakom det utmärglade ansiktet.

Tony är nämligen en seriemördare.

På sätt och vis en opportunist som agerar emot sitt egna samvete med ett ytterst metodiskt tillvägagångssätt. Som om ödet presenterar honom med de ideér han haft sen tidigare och nu låter honom leva ut sina fantasier. När hans offer sitter och kikar ner mot porrtidningarna som ligger slarvigt gömda under vardagsrumsbordet är det redan för sent. Tony har planerat, utfört och gjort sig av med deras lik i sitt huvud. Innan de hinner reagera har han förverkligat sina bilder. Tony är en avvikare och han skulle kunna vara din granne.

Som en ryslig påminnelse om att alla människor inte är goda skattebetalare följer vi Tony’s saktgående framfart, utan någon personlig utveckling, utan några frågor eller svar, utan några egentliga framsteg. Tony får vi lära känna – men det vi får veta är inte Tony i utvecklingsstadiet, han är en färdig person.

Tony är (?) baserad på en kortfilm som finns med på dvd’n i extramaterialet (tillsammans med ytterligare en kortfilm). Jämför man de två Tony-filmerna så känns det som ljusår dem emellan. Medan kortfilmen är lågbudgeterad, outvecklad – kortare och egentligen rätt så meningslös så innehåller långfilmen realism och grundligt utvecklade personer. Långfilmen är en fortsättning eller fördjupning på kortfilmen och beskriver både Tony och hans offer detaljerat men ändå på ett sätt som undanhåller de egentliga orsakerna runt omkring. Jag har inte gjort några djupa efterforskningar kring kortfilmen Tony, men eftersom att den inte listas någonstans misstänker jag att det kan röra sig om en provinspelning lika gärna som en faktiskt kortfilm. Tittar man på produktionen av Mug (den andra kortfilmen från innan Tony) så är kortfilmen Tony ett långt steg bakåt… Någon som vet?

Att det här är en debutlångfilm är överraskande, men det är det. Gerard Johnson har både skrivit manuset och regisserat och det är på båda fronterna ordentligt hantverk, vilket också kan sägas om Peter Ferdinando’s insats som huvudrollen Tony, makalös inlevelse och förverkligande av personen Tony istället för rollen. Ferdinando tog sitt engagemang som Tony väldigt seriöst, och flyttade in i lägenheten där filmen utspelar sig, för att kunna ge sitt absolut bästa. En taktik som visar sig fungera nästan lite för bra. Alla spår av en skådespelare är som bortblåsta, jag hoppas att Ferdinando lyckats återhämta sig.

Mug:
Som jag nämnde så finns det ytterligare en kortfilm i extramaterialet. Den heter ”Mug” och där följer vi en man som blatant rånar några personer under tio minuters speltid. Det är även Peter Ferdinando som spelar ”Mug” men man känner inte igen honom efter att sett Tony, en helt annan person som rör sig annorlunda och agerar som den totala motsatsen till huvudnumret på dvd’n. Filmen Mug är ganska tråkig att titta på men visar prov på en kritik mot ett England som bevisligen tappar mer och mer kontroll över den kriminella världen, precis som Tony kritiserar Englands system för omhändertagning, arbetslöshetsproblematik och i stort sett de flesta sociala instansernas misslyckande att upptäcka individen i massan.

Tony är helt klart en av de mest intressanta släppen från Njutafilms nu i sommar som jag kan rekommendera till alla som letar efter en ovanligare typ av underhållning, Tony är både bisarr, spännande, äcklig, rolig och ironisk (med mera). En riktigt bra film helt enkelt.

INGA KOMMENTARER