Diaz, Mann & Upton in The Other Woman

Diaz, Mann och Upton gaddar ihop sig.


Det är skam på torra land att regissören Nick Cassavetes gått från att regissera She’s So Lovely, ett Tarantinoliknande drama från 1997 till att bli en dussinregissör med titlar som den här på sin resume. Hans andra tidigare filmer som The Notebook, John Q och My Sister’s Keeper är inte dåliga men de är väldigt enkla att beskriva som filmiska motsvarigheter till kartonpacketerade färdigrätter från frysdisken. De mättar, en del bitar är faktiskt riktigt trevliga men om jag fick välja så skulle jag inte testa igen. Hittills har jag inte sett en enda Cassavetesfilm två gånger, förutom just She’s So Lovely, för den är lovely.

The Other Woman BlurayThe Other Woman är även den en färdigpacketerad film med ett fåtal höjdpunkter i ett trist men fungerande koncept. Det handlar om den kvinnliga trion Kate (Leslie Mann), Carly (Cameron Diaz) och Amber (Kate Upton) som alla tre i olika omfattning råkat ut för mästerplayern Mark, Kates man spelad av hunken Nikloaj Coster-Waldau. Efter att damerna ramlat över varandra och kommit på att de ligger med samme gifte man skapas en oväntad allians där de tillsammans ger sig efter grisen, i hopp om att Kate ska få ut större delen av Marks förmögenhet och en ordentlig hämnd. Men det är bara början, då det visar sig att Mark inte bara smusslar med kvinnor på sidan av – han har fullt upp med mycket annat också.

På många sätt så lyckas Cassavetes få fram budskapet ur debuterande Melissa Stacks halvkomplicerade manus samtidigt som bitvis är relativt underhållande. Filmen har ett högt tempo och rutinerade skådespelerskor i Diaz och Mann som klarar sig hyfsat, medan Upton och en gravt irriterande biroll från sångerskan Nicki Minaj försöker dra ner dem till botten. Hämnden är den enda egentliga handlingen och det är väldigt tomt på distraktion och paus med någon mindre sidostory eller någon intressant biroll. Ett par män (Don Johnson & Taylor Kinney) avvaktar på sidan av medan vänskapen kvinnorna emellan kanske kan ses som något annat än bara evigt prat om Mark, vad som ska göras, vad han gör, vem han gör det med. Det är mycket om Mark. Alldeles för mycket.

Ibland skrattar jag till ordentligt till The Other Woman men mellan de goda stunderna så hinner mina stämband samla så mycket damm att mina skratt mest liknar kikhosta. Det är alldeles för lite omväxling och är man inte enbart ute efter något där kvinnor ger sig efter män utan att nödvändigtvis utvecklas på något sätt så är det bäst att skippa The Other Woman. Den har en viss charm men jag tror mest att det beror på duon Mann & Diaz som gör flera bra scener tillsammans men också degraderar sig till ett ordentligt fylle-montage där det testas kläder i walk-in-closet med tillhörande skratt och passande drink. Gillar du sånt, go for it, men det är inte min kopp med te direkt.