The horseman

En hämndrulle som kommer chockera dig.


Christian får en videokasett levererad med post strax efter att hans dotter gått bort efter en heroinöverdos, innehållet på bandet är vidrigt grafiskt och väldigt överraskande för Christian. Hans egna ögonsten Jesse, som log och skrattade i Christians armar när hon var ung syns nu tillsammans med fyra män i en blatant sexvideo, hon är märkbart påverkad och männen behandlar henne allt annat än varsamt.

Videon följs direkt av ett adrenalinrus blandat med kluvna faderskänslor och ursinne och Christian ger sig ut på en vild hämndturné, han gör det som alla säger att de skulle göra, men inte är galna nog för, han ger sig efter sin dotters möjliga bödlar. Han sätter siktet på alla som varit inblandade i videons existens och de kommer alla att få ångra sig bittert, vare sig de var inblandade i dotterns död eller inte. Christian tänker pressa sanningen ur dem allihopa, blodsdroppe efter blodsdroppe…

”The horseman” är något av ett enmansprojekt från debutregissören Steven Kastrissios (manus/regi/producent) som för att locka finansiärer till filmen först gjorde en kortfilm från de första tio sidorna i manuset. Han experimenterade i kortfilmen (som finns med på utgåvan) och lyckades skrapa ihop tillräckliga medel för att starta långfilmsprojektet. Med hjälp av filmstudenter och lokala producenter så gick det att styra skutan hela vägen och en färdig film såg ljuset 2008.

Peter Marshall tackade ja till rollen som Christian och han lyckades förverkliga det vansinne som drabbat karaktären i jakt på någon slags rättvisa. De handlingar som Christian utför är långt bortom vad en normalt funtad människa klarar av och att utföra något liknande gång på gång med tid passerandes emellan tyder på äkta galenskap, fördold bakom en normalt fungerande individ i de scener som passerar däremellan. Peter Marshall balanserar det här fenomenalt bra och spänningen i hans blick både före och efter ett ”möte” lämnar mig totalt kraftlös och utmattad bara av att betrakta. En av de bästa rollprestationer jag sett någonsin.

Hade inte Peter Marshall tackat ja till rollen och lyckats ta till sig Christians hämndbegär för att få ut ursinnet ur sitt skådespel så hade ”The horseman” riskerat att vara en väldigt lång och blodig rad scener utan mål. Marshall gör på flera sätt filmen till vad den är, med hjälp av ytterligare en nyckelperson i Alice (Caroline Marohasy) som liftar med Christian på väg från och till Brisbane. Tillsammans agerar de stödpersoner till varandra emellan stoppen som Christian gör för att utkräva sin blodshämnd. Det blir en resa som inte erbjuder många andningspauser för publiken och ständigt består av en mörk tyngd i Christians spiral ned mot mörkret.

Det är såklart inte bara Marshall som gör ”The horseman” till en riktigt bra film, ett gediget och detaljerat arbete har investerats från filmskaparen Steven Kastrissios som varit med och castat, styrt upp personalen, valt medarbetare, ordnat finansiering och mycket mer. Självklart har han fått hjälp men på det stora hela är det här hans flaggskepp och han styr undan nästan varje grund som kunde stötts på. Precis hur mycket arbete som behövts finns dokumenterat i det föredömliga extramaterialet där kortfilmen, en bakom film, borttagna scener och kommentarspår finns med. Ytterligare nästan en timmes tittande för den intresserade och det är en hel del ovanliga grejer som finns med som är intressanta just för den här filmen.

Den enda anledningen till att jag inte ger “The horseman” ett toppbetyg med fem pingviner är på grund av att den i mitten ungefär börjar bli aningen repetetiv i sitt berättande, vissa scener tar för lång tid. Det här kompenseras sen med en groteskt våldsam avslutning som slänger alla repetitioner till skogs men drar ändå ner filmens generellt intensiva beteende. Jag är inte heller hundra procent imponerad av vissa slagsmål, där Kastrissios söker efter realism men ibland misslyckas med grundläggande klippningar för att dölja slag i luften. Likaså där “kompenseras” misstagen med ett i övrigt fläckfritt arbete, jag vill även nämna ljudspåret till filmen som en stor positiv faktor, det är fullt av mardrömsframkallande ljud som ekar nonstop, prova att bara lyssna på filmen så förstår du vad jag menar.

Christians resa är inte bara fysisk och dränkt i blod utan det finns en psykologisk vinst i filmens huvudroll som löper parallellt med hämnden. Det går att hitta frågeställlningar kring hur mycket hämnd är värd? När räcker det och till vilket pris? I Christians fall kommer alla frågor att besvaras och oavsett om du kommer att hålla med om svaren, så kan jag lova att du inte kommer att vara oberörd av vad du precis sett. ”The horseman” är en film som man bara ser en gång, inte för att den är dålig utan för att den är så svinigt bra!

INGA KOMMENTARER