Tamara Drewe

Tamara Drewe

Tamara Drewe DVD

Kärlek, lustan och bekymmer i den Engelska landsbygden.


Tamara Drewe (Gemma Arterton) återvänder till sitt hem för att sälja familjegården och avsluta ett kapitel i hennes journalistliv för gott. Hon kommer möta många gamla bekanta under sin återkomst och deras hjärtan hoppar alla över ett slag av oro eller lusta.

När Tamara var yngre hade hon en snok lika stor som Kaa själv mitt i ansiktet och hon fick lida pin för det fler gånger än hon förtjänade, nu återvänder hon med ett förändrat utseende, ett par tighta jeansshorts och en avsikt att förbrylla sina gamla vänner. Främst författaren Nicholas Hardiment (Roger Allam) som jonglerar otrohet med en författarretreat tillsammans med sin fru (Tamsin Greig) utan att hon har någon aning samt den gamle flamman och lokala sexobjektet Andy (Luke Evans). Även de gäster som befinner sig på paret Hardiments lugna retreat som brukade erbjuda lugn och ro finns det ett flertal skribenter som tittar en extra gång efter Tamara.

Men det handlar inte om hur Tamara Drewe ser ut eller vickar på höfterna även om hon tar tillvara på sina tillfällen. ”Tamara Drewe” är en härligt halvlustig film som håller leendet kvar på dina läppar mest hela tiden utan att göra något större väsen av sig. Livet på författarretreaten fortlöper samtidigt som förvecklingarna dyker upp. Otroheten drabbar makaran Hardiment och bjuder på ett skådespel för hela retreatgruppen medan allt-i-allon Andy ställs emot kändistrummisen och idoldyrkade Ben Sergeant (Dominic Cooper) i Tamara’s hall.

Ett par fanatiska fans till Sergeant ställer till hyss som får oanat svåra konsekvenser och än mer knepigheter måste redas ut. Den sista halvtimmen av filmen går åt att lösa upp allt som skett och överraskningarna staplas på varandra likt ett korthus. Allt blandat med lite svart komedi, feelgoodkänslor och en blanding skådespelare som alla verkar stormtrivas i både landskapet och sina roller.

Cinematografiskt en trevlig film där landsbygdens charm kan ses i bakgrunden alltsomoftast och det naturliga ljuset håller en god stämning vid liv. På vissa vis ganska lik ”Sideways” från 2004, men med en roligare berättelse. Ibland på gränsen till seg men oftast så räddas det av en av de många biroller eller huvudroller som ständigt drar åt något håll för att öka på komplikationerna. Sakteliga berättat men ändå inte ointressant eller uttråkande.

En film som passar en publik med lite livserfarenhet och gärna uppemot 30-årsgränsen eller äldre, med vuxenskämt och insinuationer och en ibland falnande livsglöd som lyckas återtändas av en brisande sommarvind. ”Tamara Drewe” lyckas inte frälsa mig och övertyga att det är en fantastisk film, men är en trevlig och lätt njutbar upplevelse, ärlig och rakt berättad med bra skådespelare som passar varandras roller jättebra.

LIKNANDE INLÄGG (baserat på skådespelare, bolag & regissörer)