Rod Luries remake Straw Dogs

En stegrande konflikt som får ett rysligt avslut!


Los Angeles-paret Amy och David Sumner har flyttat hem till sydstatsorten där Amy växte upp. David, som är manusskribent, vill avsluta sitt arbete på manuset till en film om Stalingrad och Amy tar en paus från sin karriär (gissar jag). När de väl packat upp och rotat sig i Amy’s gamla föräldrahem så börjar de lokala männen som arbetar med att laga taket på deras lada bete sig aningen märkligt gentemot de två. Stämningen blir alltmer pressad och några enkla misstag gjorda av David retar upp dem rätt så ordentligt. Från en ljummen stämning från Amy’s gamla skolkamrater och vänner går det till en iskall stämning där lynchning tycks vara nästa punkt på schemat, och Amy och David blir tvungna att kämpa för sina liv – istället för att njuta av sitt återfunna paradis.

Straw dogs är en remake på en film från sjuttiotalet men har en väldigt olik stil och form. Handlingen är flyttad från England till USA och väldigt lämpligt nog placerad i den intoleranta södern. Karaktärerna har moderniserats och stöpts om för att pasas in bättre och många fler skillnader finns att finna. Berättelsen innehåller i stort sett samma ingredienser däremot, eftersom det var (och är) en väldigt intensiv och stark story. Med James Marsden och Kate Bosworth istället för Dustin Hoffman och Susan George som det gifta paret och Alexander Skarsgård som charmant ledare för ett gäng före detta framgångsrika highschoolatleter som sen föll i glömska när de inte slog igenom och fick ta vanliga jobb som alla andra.

Det är svårt att jämföra filmerna punkt för pricka så det tänker jag inte ägna tid åt i den här recensionen utan tar istället Straw dogs 2011 som en separat filmhändelse samt hoppas att många upptäcker originalet via den här filmen också.

Faktiskt så är det här en riktigt oroande berättelse som ställer krav på en man att bli en ofrivillig hjälte. David är en pacifist som närmast kan liknas vid en redig stadsfegis, när han så ställs emot ett antal arga män som är vana med vapen, jakt och att få det de vill så måste han växa i situationen, som en katt som blir trängd i ett hörn så måste han fälla fram klorna. Och det gör han. Marsden hinner innan det tillsammans med Bosworth göra en trevligare inledning av filmen till en mysig uppstart, när sen Alexander Skarsgård kliver in i sin första scen så förändras filmens humör, mycket med hjälp av en aggressiv och föredettingstinkande James Woods i rollen som ”Coach” och efter det så är det bara nedförsbacke som gäller.

Rod Lurie har regisserat och står för omskrivningen av manus tillsammans med några andra och jag tycker att det här är en redigt bra film. Jag har några reservationer kring karaktärernas beteenden som inte riktigt fungerar, det är mycket som förblir osagt inom filmen (som i verkligheten hade sluppit ut så snabbt som möjligt) bara för att den ska kunna fortlöpa i samma takt som den då funnit. Jag tycker inte heller att en mycket framstående bihistoria känns vettig utan den tycks bara existera för att driva vidare mot ett slut som enklast kan liknas med Ensam-hemma fast i en ultravåldsversion. Trots det, som är rätt så svårt att förklara utan att släppa spoilers och förstöra filmen för dig, så är Straw dogs en sevärd thriller och främst av allt så gör den inte våld på sitt original utan lånar helt enkelt berättelsen och kör om den i andra miljöer med andra typer av människor.

Blurayen som jag tittat på har en hel del intressant extramaterial där skillnaderna filmerna emellan också diskuteras tillsammas med mycket annat. Bild och ljud är precis som vanligt med Sony i väldigt god kvalité men ljudet från själva filmen är inte direkt upphetsande med tanke på vad som visas på skärmen, bättre hade det kunnat gjorts, nu är det bara precis så att det skapar ambiencen som behövs. En stark trea till Straw dogs som är en god underhållare och så vill jag samtidigt ge en femma till Alexander Skarsgård, som jag aldrig sett i ett bättre sammanhang, han gör verkligen en suverän insats.

INGA KOMMENTARER