Snälla Cecile (Q) Packshot DVD Sweden

Inte för de blyga.


Tycker du inte om att se grafiskt sexuellt innehåll så är det bara att ge upp den kontroversiellt inställde regissören Laurent Bohniks “Q”, som i Sverige betitlats Snälla Cecile. Det är, förutom en hyfsad inblick i ett antal ungdomars liv, en eggande sexuellt öppen film – där mycket av innehållet lika gärna skulle kunna vara hämtat från pornografins värld. Snyggare såklart, insvept i motsatserna till pornografi med faktiskt skådespel och ett drivande manus som är oblygt framfört och presenterat med väldigt många scener som är trevliga för ögonen. Men likväl väldigt provocerande, eller för den delen eggande. Det beror ju lite på vad man är ute efter det.

Vi följer den unga kvinnan Cecile (Déborah Révy) som gärna presenterar sig och skaffar nya vänner. I ett Frankrike som drabbats hårt av en ekonomisk kris är det inte världens enklaste sak att vara ungdom, men det är desto lättare att vara ungdomlig. Alla sökte vi vår väg in i vuxenskapet när vi var yngre och det är precis det som sker i Snälla Cecile, dock presenterat tillsammans genom en oblyg lins som dokumenterar mer kring ungdomens lust till livet, varandra och det okända än vad det handlar om att skaffa sig ett arbete och en stadig inkomst. Givetvis mer spännande, då alternativet vore bra mycket tråkigare än vad Snälla Cecile nu erbjuder.

En spännande film som fångar ett kvinnligt perspektiv av sexualitet, makt och förhållanden – jag vet inte hur väl det stämmer överens med verkligeten, då jag aldrig träffat en kvinna som Cecile personligen – men det är enkelt att köpa beteenden och händelser under filmens gång. Med Bohniks förmåga att ge en förstående vinkling med sina bilder och välregisserade scener samtidigt som de främsta och mest intressanta rollerna besatts av duktiga skådespelerskor blir det väldigt trovärdigt.

Men hur intressant är det att följa Cecile egentligen då? Som sagt, det beror på vad man förväntar sig. Personligen så har jag väldigt lite att vinna ur ungdomens sexualitet och hur det artar sig på film, men jag vet att det finns många som gillar den här typen av moderna Arthousefilmerna som utmanar konventionella föreställningar kring vad som ska och inte ska finnas med i en spelfilm. På det sättet en väldigt stark film, för konstens skull – men handlingen, personernas öden och filmens berättande, nej det fastnar jag inte direkt för.

Det är en snygg film som ligger på gränsen till vad jag kallar för rumsren pornografi, en modern Emanuelle möjligen, mycket av det som jag tycker om; som berättandet, handlingens driv, går förlorat i det sexuella. Snälla Cecile är en film som kräver en något invand publik, men som också förmodligen lockar en ny med sitt vågade innehåll. Av uppenbara anledningar.

INGA KOMMENTARER