Hem Recensioner Komedi Smekmånaden F...

Smekmånaden Från Helvetet

Rob Hedden's Smekmånaden Från helvetet

Inte romantiskt. Inte roligt.


Fredag den 13:e-regissören (den åttonde filmen) Rob Hedden tar sig an romantisk komedi med europeiska gangsters, skenbröllop och Rob Schneider. Resultatet blir en semesterfilm som varken är rolig eller särskilt romantisk. Men har du längtat efter en till film med Rob Schneider’s jobbiga typskådespeleri eller bara vill se Mena Suvari i kittekatt-outfit – då är det här helt rätt film för dig.

Fotografen Bryan (Dave Annable) har fastnat i karriären och sysselsätter sig med att fota utklädda djur i roliga poser. När det en dag sker en större fadäs i hans studio blir han skyldig en europeisk gangster en tjänst som plåster på såren. Han måste gifta sig med gangsterns dotter Masha (Katharine McPhee) så att hon kan få sitt medborgarskap. Samtidigt suktar den unga assistenten (Mena Suvari) efter Bryans uppmärksamhet och med så mycket taktlöshet som möjligt tänker hon göra livet svårt för honom. På brudens sida står Brick och vakar, den egentliga friaren till Masha – direkt tagen ur valfri Guy Ritchie-film och självklart då spelad av tuffingen Vinnie Jones. Jokern i leken spelas av Rob Schneider, Ernesto som också är syster till Tia Carrere’s rollkaraktär Lani. En av dem är med för sina påstådda fördelar som komiker, den andra gissar jag för sina fördelar i brösthöjd… Vem som hör till vilken talang låter jag dig gissa själv.

Smekmånaden i helvetet (You may not kiss the bride)Vi följer deras tilltänkt tokiga resa från stadens djungel till den soligare djungeln i ett semesterparadis, med allt vad det kan tänkas innebära. Det du kan räkna bort från listan med tokigheter är allt som du inte sett förut, allt som är roligt och får folk att skratta samt en känsla av att vi någonsin kommer få se någon romans, mestadels beror det senare på Dave Annable, som helt enkelt inte har det i sig och nog borde satsa på ytterligare tv-serieroller i fortsättningen.

Smekmånaden i Helvetet är en romcom och förlitar sig på att lätt underhållning är det mest gångbara till sin tilltänkta publik. Jag är inte en hatare av genren och uppskattar filmer som är både romantiska och roliga, som till exempel Sömnlös i Seattle men jag gillar inte när humorn bara är ett steg från att det lagts till skratt i filmen (som i tv-serier) för att det inte ska gå att missa det roliga. Främst består humorn av ramlande, skrikande, svärande stereotyper i en handling full av alldeles för snabbt avslöjade svängar och böjar. Ingenting lämnas åt fantasin, inga skämt fungerar och extrarollerna som Rob Schneider, Mena Suvari och till och med Kathy Bates, som spelar Bryan’s telefonmissbrukande och olidligt irriterande mamma misslyckas leverera ens ett uns av kvalité förutom att de påminner om filmer som Lida, American Pie och alla Adam Sandler filmer som gjorts hittills (Rob Schneider).

Smekmånaden i Helvetet har ingenting nytt att erbjuda men är du sugen på totalt intelligensbefriad film där urrigingningar, taktlös och dåligt tajmad humor inte synkas med en mer ihåligt ekande romantisk idé så är det här kanske någonting för dig… Förmodligen inte, men smaken är ju som baken och så vidare…

LIKNANDE INLÄGG (baserat på skådespelare, bolag & regissörer)