Skills

Skills

Skills DVD

Hoppa, dansa, skatea eller slåss?


Kan du något av ovanstående, eller har någon annan talang som är aningen extremsport eller bara lite ovanlig så har du möjligheten att kvala in till Skillz. Ett olagligt event där ungdomar slåss om blåa, fransbeklädda ringar.

I ett vitt upplyst rum ligger en man på en säng. En dator bevakar hans hjärtslag som tycks bli svagare för varje sekund. Tidigare samma dag så springer kompisarna Kelvin och Tommy (Marcus Gustafsson och Filip Ljungberg) omkring och skjuter på varandra med paintballpistoler samtidigt som de visar sina färdigheter inom parkour, och de är duktiga.

Linda (My Magnusson) är Tommy’s flickvän samtidigt som hon har en del av sitt hjärta hos Kelvin. Hon får även hon chansen att visa sig duktig, fast på skateboard. Nästa på tur att visa sina skills är koreografen Tim Man som spelar Monk, hans specialitet sitter i händerna och fötterna, en dansant kampsportschamp som precis som Sean Banan senare kommer göra – dansar runt sina motståndare.

Det är Kelvins pappa som ligger på sjukhussängen och kämpar för sitt liv. Han har blivit skjuten efter att jagat några ligister från ett gym. Tillsammans med Monk, Stretch och Linda bestämmer sig Kelvin för att reda ut vem som ligger bakom skjutningen. Alla spår leder till det olagliga betting-eventet SKILLZ, där huvudmannen Frank står som ansvarig.

Kelvin, Linda, Stretch (Sean Banan) och Monk kommer att ställas inför ett antal svåra strapatser som lyckligtvis går att 360-flippa, hoppa över eller karatesparka sig förbi. Det är inte bara Kelvin som har motiv för att driva på utan alla tycks de ha någon anledning att följa med. Eller rättare sagt, alla tycks ha anledning att spendera en dag med att slåss mot samma gäng killar i olika miljöer, för om jag inte räknat fel så är det samma slagsmål minst fem gånger. (Utan att någon ens börjar blöda näsblod?)

Skills är en intressant film, en rolig upplevelse som har en alldeles för invecklad handling för att jag ska kunna återberätta den rättvist, men som du säkert gissat så kommer SKILLZ-eventet att bli resans Punkt B medan punkt A är allting innan. Tyvärr har filmmakarna Johannes Pinter och Tomas Amlöv tänkt sönder det som kunde varit mycket enklare, mindre befolkad och ändå minst lika häftig effektmässigt.

Det syns tydligt att skaparna vet vad som fungerar i actionsekvenserna, speciellt de segment som innehåller parkour inom stadsmiljöer. Det är snabbt, snyggt och rent filmat, kameran följer i rätt riktning och det är enkelt att tycka om. En eloge till Ola Magnestam för det. Själva handlingen i filmen involverar i alla fall sex personer som alla har sina egna agendor som måste lösas innan filmen tar slut och det är alldeles för rörigt att hinna med det på korta 86 minutrarna.

Slutsats: för mycket skillsmontage, för lite drivande dialog.

Men filmen är ändå på många sätt underhållande. Som jag nämnde så är det väldigt talangfulla ungdomar som finns med, typecastingen är ju uppenbar och tycker man inte det så blir den det i alla fall det när Sean Banan kommer in i bilden och börjar dansa och köra sitt ”Roooooooompaaaaah-gig”. Det är gammalt nu och precis som i en populär intervju han gjorde i ”Floor filler” så vandrar Sean Banan också här från galen comic-reliefkaraktär till vanlig kille. Svårt att hålla stilen, men han är rolig att titta på och står här för en av de roligare fightingscenerna på samma fest som han introduceras i filmen. Dock är Sean Banan helt onödig för filmens övriga handling, han har en liten sidohistoria som egentligen kunnat klippas bort helt, men då hade ju filmen blivit än kortare.

Bäst är Kelvin, huvudrollsinnehavare som både kan skådespela hyfsat och sköta sitt parkour på sidan av, resterande i gruppen är alla på snudd till riktigt dåliga, men det är smällar man får ta när filmen inte väljer att vara varken en spelfilm eller en talanguppvisning.

Nackdelarna hos Skills är de som jag förväntade mig. Sean Banans skådespeleri liknar en cameo och de scener som han medverkar i går inte att ta på allvar, ser du filmen ber jag dig snabbspola så fort han dyker upp som en svensktalande Mr. Miyagi, det är det värsta jag sett på länge. Handlingen går taffligt fram och rör sig ibland otroligt snabbt för att nästa stund knappt röra sig alls, oftast beror det här på att de actionfyllda sekvenserna har fått plats. Det är inte heller särskilt imponerande ljud på blurayutgåvan, främst beroende på ett evigt dränkande av talet med både musik och bakgrundsbas.

Fördelarna då? En hel del fighting i roliga och ovanliga miljöer. Parkour tillsammans med slagsmål är en riktig hit och när det här rullar igång är Skills en riktigt bra film. För att inte nämna de odramatiska parkour och skatingsekvenserna, som är minst lika bra de. Rollen Kelvin är bäst skriven, bäst spelad och den enda person som har en historia utanför handlingen. Vi får lära oss mer om honom än om någon annan i filmen och det är ett trovärdigt om än inte djupgående porträtt av en ung man som nyligen passerat 18-årsstrecket.

Har du lessnat på svenska thrillers och deckare, snutfilmer och dylikt så är det här ett bra alternativ för att liva upp stämningen lite. Det är svårt att ogilla Skills men också svårt att försvara ett högre betyg än en tvåa, den är äkta och bitvis är den även riktigt bra gjord. Minns ordet bitvis bara.

I extramaterialet, som är på engelska så finns det en del intervjuer, ett kommentarspår som inte alls fungerar bra på grund av språkvalet, bilder, ”Making of skills” dokumentär, trevlig, och borttagna scener. Väl tilltaget alltså, synd bara på den knackiga engelskan.