Red Dawn

Amerika är under attack!


När Matt och Jed Eckert vaknar av att marken skakar så handlar det inte om en jordbävning. Det är en invasion från ett fientligt inställt Nordkorea. Samtidigt som fallskärmstrupper seglar ner från himlen flyr de två bröderna tillsammans med en grupp ungdomar staden till en stuga i skogen. Där de inleder planeringen och träningen för att kunna slå tillbaka. Under namnet “The Wolverines” återvänder de snart till sin hemstad i numerärt underläge, men välförberedda och redo att bli en nagel i ögat på de Nordkoreanska styrkorna.

Flaggviftande och brandtal för friheten mixas med eldstrider och ett inhemskt guerillakrig i Washingtons förorter. Det är amerikansk finpropaganda, där actionscenerna ska få oss att glömma den politiska agendan, där det finns risk att fångas in i kampen mot det opersonliga i varierande “-ismer” men i grund och botten är färglöst, osannolikt och idiotiskt.

Red DawnFrån början till slut en berättelse utan intentioner att backa från det amerikanska frihetsidealet, överlägsenheten och rädslan för det okända. Kött på benen till alla med en pistol under kudden, de som härbärgar konserver i källaren för den stundande apokalypsen. Men en underhållande actionfilm? Nej – inte om man kräver något mer än ljuset av kulor som lämnar gevärsmynningar eller elden som slår runt dem som står för nära explosionernas kärna.

För Red Dawn erbjuder inte mycket mer än en torftig samling skådespelare som läser direkt från ett ännu torftigare manus. Chris Hemsworth (känd som Thor) drar ögonen till sig genom att sköta sig bäst, men det säger inte mycket då han varken har rustning eller jättehammare med sig. Han rör sig i en värld full av osannolikheter och ingen kan erbjuda någonting bredare än räder mot en fiende som tycks handlingsförlamad, där produktplaceringen är ofattbart klumpig och den amerikanska flaggans vajande i vinden ovan högar av döda Nordkoreaner är det slutliga målet. Det är en patetisk samling scener som spelas upp där bara ett fåtal actionsekvenser fungerar som de ska och det i övrigt blir en evig och svår kamp att fortsätta bry sig.

Utan att tvekan en av de sämre actionfilmerna jag sett på länge som till och med är sämre än den halvmediokra förlagan från 1984 med Kurt Russell i huvudrollen. Jag är grymt missnöjd och det är sällan jag blir irriterad över att ha sett en film, men Red Dawn lyckas med det.

INGA KOMMENTARER