Professor Balthazar Vol 1

Nostalgitripp i 12 delar.


Vitt bockskägg, krokiga glasögon, en svart hatt med grönt band på huvudet som gömmer flinten och ett barnsligt leende. Professor Balthazar återuppstår, från sextiotalets uppfinnarikedom och tolkningsfrihet och sen televisionens repetition av den märkliga lilla mannen under sjuttiotalet. Nu släpps Balthazar på dvd i flera delar. Ytterligare en nostalgitripp för alla oss som växte upp med SVT och Bolibompa, även senare Barnkanalen där programmet också rullat flera varv.

Det finns inte många som lyckats missa titelmelodin ”Balt, Balthazar – Balt, Balthazar – balt, Balthazar – Balthazaaaaar.” och det är väl där den största givna succén för den här serien finns. Det är samma grej, fast lite ”kultigare” som att någon skulle få för sig att släppa kronologiska avsnitt av ”Björnes magasin”. Bara någon gör det, så kommer det att tyckas om.

Precis som med allt annat som är kult, så är idén eller minnena av filmen, serien, programmet oftast trevligare än själva återseendet. Baltazar lider för mig lite av det här. Jag njuter till en början av titelmelodin och tänker att det här kommer blir fantastiskt bra, det är dags att njuta av barndomsminnen och återgå till ett tidigare stadie i livet. Men så går det några avsnitt – och jag börjar inse att jag lurat mig själv.

Mina minnen av Balthazar har ingenting med programmet att göra, jag minns titelmelodin, möjligen någon rosa elefant och flygande tvättmaskin. Ändå på det stora hela så är det bara musiken som jag kan återknyta till med ett starkt minnesband. Sången har återkommit många gånger under mitt liv, helt utan egentlig association till den lilla fundersamma mannen. Som jag nu istället för första gången har nöjet att sitta ner och titta på. För mig blir Balthazar en nyupptäckt blandat med nostalgi, en märklig titt med andra ord och jag tycker om det. Mycket.

Det är lika lätt vid vuxen ålder, precis som för unga förr och nu att ta till sig det här programmet. Med knasiga, konstnärliga bakgrundsmiljöer och än knasigare karaktärer är det en närmast surrealistisk upplevelse att se Balthazar. Huvudpersonen är en hjälpsam liten man/gubbe som uppfinner saker med en universalmaskin, som i stort sett kan spotta ut vad som helst bara det går att teckna, alltså en helt gränslös maskin. Ur den flödar fantasin fritt och sextiotalets former och färger finns representerade i överflöd, det är mjukt och runt och bakgrunderna flyter samman med förgrunden med bara karaktärerna som tydligt accentuerade för handlingarna. Balthazar kan lika gärna uppskattas för sin konstnärlighet som för sina snälla och enkla berättelser.

Totalt så finns det 12 avsnitt med i den första boxen som består av två dvd’s. Alla avsnitt förutom tre är berättade på svenska, de andra på engelska. Restaureringen av programmet är rent, färgfullt och utan att ha tappat någon känsla av att det är ett runt 40 år gammalt program. Att det nu kommer på dvd i den våg av retroprogram som har släppts under året är bara trevligt, så hatten av för Balthazar, han är och förblir en kultsymbol för den snälla farbrorn som alla tycker om.

INGA KOMMENTARER