Playing it Cool

Uppfriskande förvirrande


Det är svårt att riktigt få grepp om Playing it cool. Filmen är hal som en ål och slingrar sig undan när man försöker fånga den. Men jag ska försöka ta några grepp på den. Det kanske blir en något fragmenterad bild som framträder, men det passar i sådana fall den här filmen.

BlurayHuvudkaraktären i Playing it cool, vars namn man inte får veta genom hela filmen, är en halvt misslyckad manusförfattare som får i uppdrag att skriva en romantisk komedi trots att han mycket hellre skulle vilja skriva action. Genom hela sitt liv har han besvarat flickors ”I love you” med samma fras: ”jag tror inte jag någonsin kommer känna så för dig”.

Han har aldrig varit förälskad och tror inte på kärleken.

På en välgörenhetsbal möter han en kvinna som väcker hans intresse (också hon förblir namnlös). Men hon visar sig ganska snart vara upptagen.

Så långt är det ett ganska klassiskt upplägg på en romantisk komedi, men trots det är det här inte en vanlig romantisk komedi. Den bryter mot tillräckligt många av genrens vanliga berättarstrukturer och knep för att kännas uppfriskande, samtidigt som det gör att man som publik blir lite förvirrad.

Rent filmiskt är Playing it cool ett sammelsurium av olika stilar. Det är alltifrån färgfilm, svartvitt, selektiv färgborttagning och animationer. En stil kan användas i några minuter för att sedan frångås totalt och aldrig komma tillbaka, eller så återkommer den. Man kan aldrig veta med den här filmen.

En stor portion av filmens handling utspelas förmodligen endast i karaktärens huvud, men den gör det på ett sådant sätt att man inte kan vara riktigt säker på vad som verkligen händer och vad som är manusförfattarens hyperbol (stilistiska överdrift). Vid några tillfällen i filmen suddas till exempel personer ut på ett sätt som tydligt visar att detta är en av intentionerna med filmen. Att författarens känslor och tankar kring situationen speglas i omgivningen. Det är svårt att förklara det tydligare än så utan att spoila filmen. Men det är inte heller supertydligt när man ser filmen.

Om man kan acceptera att man inte förstår allt som händer så kan man lugnt luta sig tillbaka och se den här filmen. Men om man vill att allting ska hänga ihop på ett tydligt och lättbegripligt sätt så kommer man nog bli lite irriterad på Playing it cool.

En rolig detalj i filmen är att den romantiska komedi som huvudpersonen bestämmer sig för att skriva handlar om två personer som båda lider av personlighetsklyvning med multipla personligheter. Den ena av den enas personligheter blir kär i en av den andras personligheter. Vilket utan tvekan är en rolig och originell idé som dock måste vara väldigt svår att genomföra. Så mycket enklare att låta en huvudkaraktär skriva den istället.

Extramaterialet består av en bakomfilmen film som mest handlar om att filmen är annorlunda än vanliga romantiska komedier. Vilket ju både är sant och inte sant på samma gång, men som bakgrundsmaterial till filmen blir det lite tunt och tjatigt.

Översikt
Betyg
DELA
Författare som gillar berättande i alla dess former. Föredrar en humoristisk vinkel på allvarliga situationer eller en allvarlig vinkel på humoristiska situationer framför gravallvar och flams-humor. Några riktigt bra filmer enligt mig är Me and You and Everyone We Know, Nói albinói, Min Granne Totoro och Beautiful Losers.