Ögonvittnet (Eyewitness)

Lätt att tappa intresset när spänningen uteblir.


Förutom att Sigourney Weaver nog aldrig varit snyggare i sin roll som granntjejen som blev grävande reporter, tillsammans med andra välkända skådespelares goda medverkan så kan jag inte annat än att gäspa i Ögonvittnets generella riktning. Filmen är regisserad av Peter Yates från manus av Steve Tesich som även skrev ihop den mycket mer inspirerande filmen Fyra vänner och det är förvånande att de den här gången inte någon gång lyckas vifta med flaggan tillräckligt snabbt för att jag ska engagera mig rejält i vad de håller på med.

William hurt spelar Darryll, en Vietnam-veteran som nu nöjt och belåtet arbetar som vaktmästare. Han är hemligt förälskad i nyhetsreportern Tony och tittar på henne på tv dagligen. Passande nog så får han en dag chansen att träffa Tony – men under olyckliga omständigheter. Darryll har natten innan hittat en mördad diamanthandlare på ett kontor under sin städrond och Tony är där i tjänst för att hitta infallsvinklar för sitt reportage om mordet. Under en intervju mellan Tony och Darryll så låtsas han veta lite mer än han egentligen gör, för att intressera Tony till ytterligare samtal som han möjligen kan komma att kalla för ”träffar”. Det han inte räknar med är att mördaren får reda på hans lilla datingtrick och intresset för Darryll från det hållet blir mer än önskvärt stort.

En smart ihopknåpad thriller med väldigt många möjligheter till det rafflande avslutet. Det är snyggt och det är välspelat med trevliga och detaljerade personporträtt. James Woods, Morgan Freeman, Sigourney Weaver, Christopher Plummer, Pamela Reed och William Hurt visar vad de hade att erbjuda under sin tidigare karriärer och det är väldigt roligt att se unga upplagor av människor som figurerat i hundratals produktioner sammanräknat sen 1981 som var Ögonvittnets år.

Ögonvittnet är en riktigt trevlig film i sig och den är välspelad, speciellt av Weaver/Hurt som spelar huvudrollerna. Det mesta med hela produktionen är berömvärt för att vara en film med över trettio år på nacken som dessutom spelats in under det horribla 80-talet. Problemen drar dock ihop sig ju mer av filmen jag ser, för efter en lovande inledning med rätt vida fördjupningar i vem som är vem och vilka de egentligen är så tycker jag att någonting väldigt viktigt för en thriller går förlorat. Ögonvittnet lider av att aldrig riktigt bli en varken spännande eller engagerande film. Trots att det är väldigt nere-på-jorden i miljöer och med folk från olika samhällsklasser och yrken. Skillnadernas stad New York belyses och det finns en bra sidohistoria som backar upp huvudeventet under hela speltiden vilket vi främst kan tacka James Woods för. Allt är genomtänkt nästan till leda men ändå så försvinner känslan av att det är någon farlig som sitter på lur någonstans i mörkret.

Pluspoäng för skådespelarna, mycket för att de efter den här filmen har blivit giganter som de inte redan var men även för att de visar varför de blev giganter. Mer plus för regi och manus som båda delar fungerar för sig själva. Minus för att de inte riktigt går hand i hand, vilket sänker graden av spänning och filmens atmosfär som jag tycker kunde varit mörkare. Ögonvittnet är ingen anledning till att gå hem mitt i filmkvällen om den åker fram på bordet – men var beredd på att missa vissa delar när ögonlocken börjar kännas lite tyngre.

INGA KOMMENTARER