Ingemar har det inte lätt här i livet han inte.


Det mesta är komplicerat och då vill man bara kasta mjölken i ansiktet istället för att dricka upp den. Men om man jämför med hunden Laika som fick åka till rymden, så är det ju inte så hemskt…. man måste ha ett perspektiv på saker och ting enligt Ingemar, som är en liten man på tolv år.

Ingemar har en liten familj, det är han själv, hans äldre bror Erik, hunden Sickan och deras insjuknade mor. Deras far bor nära ekvatorn och lastar bananlådor säger Ingemar, han har inte setts till på länge. De två bröderna gör vad dom kan i en svår situation och försöker verkligen att inte störa mor. Nåt som inte går så bra, för trots allt är dom två killar i sina tidiga tonår som gillar hyss och att springa omkring… Mor mår sämre dag för dag och för att hon ska få en chans att vila upp sig så åker Ingemar och Erik på varsitt håll iväg över sommaren.

Ingemar får leva lantliv hos morbror Gunnar (Tomas von Brömssen) som älskar sitt lusthus och mer än gärna lyssnar på Povel Ramel. Det blir en sommar när han får chansen att växa upp lite mer än han kanske förväntat sig, en sommar där Ingemar också lyckligt får chansen att leka av sig lite emellan sina funderingar på livet och hur bra man egentligen har det, om man jämför med allting annat. Också en del i hans liv där han blir tvungen att konfrontera liv och död, med allt som kommer till.

Mitt liv som hund har alla fördelar, baserad på en novell av Reidar Jönsson, regisserad av Lasse Hallström, skådespelare som Tomas von Brömssen, den sympatiske morbror Gunnar som tar hand om Ingemar under sommaren. Anton Glanzelius och Manfred Serner som ser ut som bröder, beter sig som bröder och gör väldigt avslappnade roller vilka är så roliga att se. Alla de andra barnen som gör sina roller naturligt nog att man inte en enda gång tänker på manuset och att någon faktiskt skrivit vad som sägs i filmen, det är som att vara på plats.
Filmen har på grund av dessa ingredienser också vunnit flera priser som Golden Globe för ”Bästa utländska film” 1988 samt nominerats för två Oscar ”Bästa manus & Regi”.

Den är värd utmärkelserna och jag tror att om den släppts i dagsläget så skulle den fortfarande vara bland de nominerade. För det är en väldigt bra film, trots att den har ett lågt tempo och det inte går särskilt fort någon gång sitter man som klistrad, jag ville se hur det gick för Ingemar och om jag hade chansen skulle jag göra en uppföljning på hur han är och hur han lever idag, tjugo år senare.

De olika personerna i ”Mitt liv som hund” tillsammans med Ingemar och hans sommar på landet blir bättre och bättre ju mer man funderar på den och lyssnar på tankarna som cirkulerar i Ingemar’s huvud, just för hans roliga sätt att komma till slutsatsen; det aldrig är så illa som man tror och det är alltid någon som har det sämre. Speciellt om man är en hund i en rymdkapsel.

Originalet släpptes 1985 och jag har sett en renoverad utgåva. Ljudet ligger kvar på mono enligt utgåvan men det är starkt och bra, detsamma med bildkvalitén som är klar och fin. Jag trodde att det skulle finnas lite mer (som vanligt) när det gällde extramaterial men det är faktiskt så att SF inte bjuder på någonting alls. Helt tom utgåva när det kommer till extramaterial. I övrigt är det bra menyer men det räcker inte för en sån här film. Jag vill ha mer.

INGA KOMMENTARER