Mask maker

Förutsägbart men lätt att ta sig igenom.


Ett ungt par har köpt ett gammalt risigt hus på vischan för att rusta upp det för ett framtida familjeliv. Huset har stått tomt sen en lång tid tillbaka och är fyllt av gamla antika möbler, böcker, kläder och hemligheter som snart får de nyinflyttade att börja ana oråd. De hittar en begravningsplats på baksidan av tomten och en kuslig dagbok, i källaren finns ett låst rum att utforska. Möjligen, om de har otur – så finns det någon kvar i krokarna som förmodligen inte kommer uppskatta sina nya gäster och deras besökande vänner alltför mycket.

Mask maker är en rak berättelse som snabbt tar oss dit vi hoppas komma. Paret flyttar in, de bjuder in några vänner för att få hjälp med arbetet på huset och en efter en erbjuds de den obligatoriska möjligheten att uppleva fasorna som det innebär att dö på semikreativa sätt. Det finns en historisk berättelse som vi tar del av genom återblickar från ett perspektiv på utsidan, efterforskningar kring husets historia görs men den djupgående berättelsen i bakgrunden uteblir till fördel för college och sex-jargong.

Mask maker ser till en början ut att kunna bli en riktigt intressant historia men avviker till de enklare effektsökerierna istället för att öppna dörrar kring det som nog fler än jag hade tyckt intressant. Ja, det finns bakgrundsmaterial och det visas flera gånger för trovärdighetens skull, tyvärr blir det aldrigt något annat än luddigt, i bästa fall ofärdigt och alltid avbrutet av det som faktiskt händer i filmens nutid. Vilket är synd, då bakgrundshistorien till Mask maker är riktigt intressant och faktiskt (till skillnad från många konkurrerande filmer) innehåller goda motiv. Om det nu finns några goda motiv till att mörda alla som kan stå upprätt.

Helt klart en film som du ska titta på om du diggar slasher/skräckfilmer generellt. Den fungerar utan att för den delen leverera något nytt till allt som redan finns, det saknas identitet, ett fast grepp kring ”varför” trots att det förklaras plus att miljöerna, allt vi ser i bild inte direkt erbjuder något dynamiskt spännnade eller skrämmande. Huset får aldrig någon stark identitet förutom genom en läskig dörr i källaren och det mesta av det ”roliga” händer utanför husets väggar, vilket jag tyckte var en besvikelse. Skådespelet, klyschorna, förväntningar som uppfylls och en rätt så ball monstermänniska i hasorna på vettskrämda ungdomar lutar dock åt plussidan.

I periferin syns kultskådespelarna Terry Kiser (Weekend at Bernie’s) och Michael Berryman (Devil’s rejects, The hills have eyes) och det är roligt att ”få ha med dem” på sidan av, speciellt Berryman som är en av mina favoriter i den här typen av film, han passar in med sitt särskilda utseende, även om han inte gör särskilt mycket väsen ifrån sig just här.

Mask maker ger oss ingenting som vi saknat omedvetet utan håller sig inom ramarna och lånar från alla sina föregångare. Känner du inte igen någonting från Mask maker i tidigare filmer du sett så är det bara att gratulera, du har en spännande värld av våld och konstigheter att utforska, för er andra så är det bara att fortsätta slentriankolla. Alla skräckfilmer som finns bör ses, Mask maker är inget undantag och det finns mycket sämre alternativ att välja på. En stark tvåa blir betyget, för trots att det inte syns till något nytt så är Mask maker en bra film som fungerar underhållande och ibland faktiskt någorlunda chockerande.

INGA KOMMENTARER