Machine gun preacher

En amerikansk hjälte tar sig an Södra Sudan.


Sam Childers är (tro’t eller ej) en faktisk person och Machinegun preacher baseras på hans liv. Vi får lära känna honom från en dålig period i livet där han var en aggressiv brottsling och dålig far till det mer heroiska nuläget, när han med alla medel möjliga (inklusive väpnad kamp) driver ett välorganiserat barnhem i södra Sudan, ett land som plågas av inbördeskrig och hänsynslös krigsmetodik.

Genom att finna ro och tillfredsställelse i Gud strax efter att i handgemäng knivhuggit och nästan dödat en man lyckades den hetsige motorcyklisten lugna ned sig. Rötterna växte ner i marken och ingen kunde vara gladare än Childers som vandrat den långa vägen från heroinmissbruk och väpnade personrån till att bilda ett eget företag och genom sitt nya sätt skapa lycka inom familjen. Hans kall skulle dock visa sig större än att bara vara en gemytlig familje-lycke-sprinkler med jobb. Och genom ödet (för att förenkla) så hamnade Childers tillsammans med en rutinerad SPLA-soldat i efterdyningarna av en LRA-attack där brända hus och kroppars lukt smälte samman när de passerade förbi deras näshår. Childers förstod att han måste göra något för alla de barn som far illa i Sudan (och Uganda) och startade därför sitt livs största projekt – barnhemmet Angels of East Africa.

Är du en filmtittare som fullkomligt älskar en manlig hjälte som har både brister och alla de manliga enmanna-armé-kvaliteer som krävs för att klara av sånt som Schwarzenegger gjorde i Commando eller Dolph Lundgren gör i Red scorpion så har du den perfekta filmen för dig precis här. I modernare tappning utan den amerikanska flaggan vajandes i bakgrunden och baserat på verkliga händelser i en konflikt som spårat ur sen länge och till synes har glömts bort helt av omvärlden.

Machinegun preacher är en väldigt stark film för sitt nagelbitande berättande där det är svårt att lära känna mannen bakom Gerard Butlers skådespeleri då allt som sker gör det efter tankesättet ”Ord och inga visor”. Det som går att utröna är dock att han är en stenhård actiontyp som tycks baserad på en nästan lika stenhård Sam Childers från verkliga livet. En knutte som tagit sitt förnuft tillfånga och istället för att fippla med matvågar och vitt pulver ser till så att människor i nöd får hjälp. Beundransvärt.

Så mannen som står bakom filmen är en hjälte, oavsett om lojaliteterna ligger hos den ena eller den andra sidan av konflikten, oavsett vilket betyg den här filmen har fått på Rottentomatoes eller IMDB, så har han blivit en kraft att räkna med. Vilket filmen om honom verkligen talar om för oss också.

Bristerna i Machine gun preacher som jag vill nämna är tyvärr några stycken trots det medryckande händelseförloppet och den otroliga hjältesagan som presenteras.

Filmskaparna har försökt att nå ut till en bredare publik med ett enormt problem som är spårbart sen länge i den Sudanesiska och Ugandiska konflikten, att då glamorisera den amerikanska hjälten som den förande personen från ruta ett och låta de inhemska soldaterna verka ytterst passiva lutar åt romantisering kring det amerikanska konceptet ”frihet genom invasion” som bevisligen sällan fungerar. Jag tycker inte heller att det politiska maktspelet får något utrymme alls förutom namnbomber kring illa omtyckta ledare och givetvis den nyligen väldigt virale Kony. Vilket i och för sig kan få många att sticka ut på wikipedia efter filmen, även om det känns långsökt. Det du inte vet om konflikten som rör sig omkring den här filmen får du veta genom att se den, men varför inte bjuda på mer än minimum när tillfälle ges via en snärtig titel och Gerard Butler i huvudrollen…?

Ytterligare så tröttnar jag rätt snabbt och ohjärtligt på den tårdrypande näsduken som kramas om och om igen så fort det syns ett barn i bild, det blir lite väl mycket av den varan och visst, filmen handlar om en man som räddar barn, men fokusera på handlingen istället och få mer sagt kring den här fantastiskt intressante mannen. Och på tal om mannen, så skulle det inte heller skada att fördjupa sig mer i frågor kring varför, varför, varför, eftersom han tycks agera mer på superhjälteinstinkter än inspiration från Gud eller några egentliga personliga motiv, så som det är berättat nu.

Machinegun preacher går om och om igen växelvis från dramatik till action/krig och jag tycker att det är en riktigt bra film till och från. Ibland missar den tempomässigt men som tur är så är de mindre intressanta passagerna rätt så korta. Tycker du om filmer rör om på ytan kring krigssituationer i från utsidan ett konfliktdiplomatiskt perspektiv så är det bara att se denna (Tillräckligt smalt?). Jag känner mig kluven då jag lätt rycktes med i Butlers skådespel och trodde på allt han gjorde – samtidigt som jag saknade väldigt mycket kring både personen och konflikten och aldrig såg någon vettig och kritisk röst till allt som sker förutom från en annan eldsjäl som i två korta scener kritiserar tillvägagångssättet utan något som helst inflytande. Ett svalt mellanbetyg, det saknas en bred visualisering av problemet som ska lösas och väldigt många frågor lämnas obesvarade kring hur allt egentligen var möjligt. Positivt med en riktigt medryckande film som håller väldigt god kvalité produktionsmässigt och aldrig blev tråkig eller ens lite långdragen.

INGA KOMMENTARER