Lifeboat 1944 packshot

1 1/2 timme på en båt. Ett utmärkt upplägg!


Alfred Hitchcock visar alltid prov på varför han är en av de egentligen obestridda mästarna inom filmkonsten. För det är filmkonst han håller på med. Med bara en livbåt, ett antal passagerare på livbåten och hav så långt ögat når lyckas han ändå både underhålla oss och få med sin signaturcameo utan att det någonsin blir det minsta tråkigt.

Det är 1944 och andra världskriget har nått sitt näst sista år när ett fartyg torpederas av en tysk ubåt och går under. De få överlevande från tragedin räddar sig genom att hoppa på den livbåt i vilken hela filmen kommer utspela sig. Det är en brokig skara personer som bland andra består av en materialistisk journalist, en rättvis kapitalist, en förtvivlad mor med sitt barn och flera från besättningen. Totalt räknas de till åtta personer som blir nio när tysken Willy (Walter Slezak) ovälkommet också tar sig ombord. Provianten är det snålt med, havet är enormt och allt de kan göra är att hoppas på överlevnad i ett väldigt hårt och oförlåtande klimat. Människan är dock en listig skapelse, som sällan lyckas hålla sig utan sysselsättning och med nio väldigt olika personligheter på båten är det ju som upplagt för konflikter och ränker i alla dess former.

Livbåt är precis det den utger sig för att vara. Hela handlingen utspelar sig på en liten båt och ställer väldigt höga krav både på regi och skådespelare för att inte trötta ut publiken. Hitchcock löser det här först genom att utgå från ett briljant manus skrivet av den erkände författaren Steinbeck, vilket han förändrade men i stort höll sig trogen. Hitchcock förstår också att han måste variera bilderna så mycket det går och inte använda sig av samma vinklar alltför ofta, vilket han inte heller gör. Karaktärerna måste utvecklas under tiden de väntar på hjälp och för att det överhuvudtaget ska kunna benämnas som en spelfilm och inte ett avantgardistiskt framställande så måste ju någonting hända. Och det gör det, det händer minst lika mycket som i valfri spelfilm som utspelar sig på land, bara det att formen är komprimerad och mer krävande, vilket inte verkar vara ett problem för Hitchcock. Här får han väldigt stor hjälp av den välvalda skådespelartruppen Tallulah Bankhead, William Bendix, Mary Anderson, Henry Hull, Hume Cronyn och John Hodiak som alla gör fantastiska roller.

Livbåt kanske verkar vara en gammal, svartvit och tråkig film vid första anblicken. Men bara två av tre påståenden är rätt där. Filmen är både gammal (1944) och svartvit, men den är allt annat än tråkig. Den håller publiken på nålar, innehåller både humor och spänning. Kriget ligger som en dimma över livbåten under hela speltiden och givetvis kritiseras nazisternas framfart, men det är inte de enda som stöts i sidan då filmen även uppmanar till en viss självreflexivitet som i dagens läge borde kunna skapa ett några nyttiga tankar hos vissa. Livbåt är en av mina favoritfilmer från Hitchcock, och precis som resten av hans filmer så är den etthundra procent sevärd.

Utgåvan kommer från Studio S och de har smällt på stort med extramaterialet till en film som har så pass många år på nacken som den har. Nästan en timmes samtal med Hitchcock (Telescope’s / Fletcher Markle’s A Talk With Hitchcock) och en 25 minuters bakomfilmen som består av väldigt mycket fakta från kunniga men tyvärr inte så mycket bilder från själva inspelningen. Hitchcockexperten Drew Casper har lagt ett kommentarspår till filmen som är minst lika intressant och plus till allt det här så finns det två gallerier med bilder som löper ut på ungefär tre minuter.

En given film för alla Hitchockälskare där ute, utgåvan är briljant och jag ger den en solid femma, både till filmen och till extramaterialet.

INGA KOMMENTARER