Lie to Me - Säsong 3

Tim Roth är bra, men Lie To Me är det inte.


Ingen undkommer Dr. Cal Lightman, världens främsta expert på lögner och bedrägeri. Han ser rörelserna du inte är medveten om, han ställer frågorna som får droppen i pannan att växa till ett vattenfall. Och i den tredje och sista säsongen ligger Lightman i för fullt, för att tillsammans med sina kollegor se till att världen (eller klienternas värld i alla fall) blir en säkrare och ärligare plats.

Att börja en tv-serie med den tredje och sista säsongen är inte det enklaste. Jag har sen tidigare inte ens hört talas om Lie To Me men lockades av Tim Roths lite småfånigt tuffa uppsyn på fodralet, där han poserar med knytnävarna som dekorerat med texten “Trth Hrtz”. Sanningen gör ont. Visst gör den det. Men det gör även det här programmet.

Lie to Me - Säsong 3 DVDCal Lightman spelas av Tim Roth och det är en invand roll som visas. Han är en man med narcissistisk uppsyn och en överlägsen attityd. Under ytan finns dock en ensamstående far som gör så gott han kan. Det är inte det enklaste då både arbetsgivare ligger på, bokförläggare frågar om den där boken som han inte ens orkat påbörja och dottern Emily (Hayley McFarland) behöver uppmärksamhet. Fullt upp, vilket definitivt inte innebär att Lightman drar ner på tempot gällande olika uppdrag, där han som expert på bedrägerier och att läsa kroppsspråk är en värdefull tillgång. Trots att han är jobbig att arbeta med. Vilket kollegorna Loker (Brendan Hines), Torres (Monica Raymund) och chefen Foster (Kelli Williams) nog skriver under på.

Avsnitten ligger på runda fyrtiofem minutrarna och det känns ovanligt långt då Lie To Me aldrig får upp någon riktig fart. Manuset bygger mycket på dialoger, där problemlösningen sker genom att Lightman analyserar och drar slutsatser. Men eftersom de här slutsatserna sällan visualiseras, så ligger jag alltid ett steg efter. Lagomt frustrerande och didaktiskt. Serien är uppbyggd enligt mallen med tre akter där ingen känns särskilt lockande, inte ens den avslutande och avslöjande. Roth gör så gott han kan antar jag, men det är enkelt att förstå varför det här blir den sista säsongen, när jag redan efter tre avsnitt hunnit ledsna på hans karaktär och mer irriterar mig runt hela upplägget och idén än följer med och idoliserar. Lie To Me är mellanmjölksversionen av å ena sidan CSI, från vilken mycket av stilen känns igen, utan det tekniska larvet. Å andra sidan serier som Psych och Monk, med skillnaden att Dr. Lightman inte alls är den person som fångar ens intresse som till exempel Tony Shalhoub lyckas med i Monk.

Nej, Lie To Me är inte min sorts kopp med te. Det saknas personlighet och driv, de olika avsnitten varierar otroligt mycket i kvalite handlingsmässigt och i slutändan är karaktären Lightman mer av en sticka i fingret på alla, än han är det på buset han är tänkt att fånga. Vissa avsnitt är dock smarta och sevärda, men att hitta de nålarna i höstacken tog närmre tio timmar, och det var det definitivt inte värt.

INGA KOMMENTARER