Hem Recensioner Crime/Deckare Kommissarie W...

Kommissarie Winter: Den Sista Vintern

Kommissarie Winter - Den sista Vintern DVD

Den sista vintern är den längsta vintern.


Emiliano Goessens fortsätter visa sina kunskaper som regissör men i ”Den sista vintern” får han kämpa för livet för att hålla mig intresserad.

Det är vinter i Göteborg när två kvinnor mördas i Vasastan med bara några andetags mellanrum, ok då – ett par dagars. Deras pojkvänner tas in på förhör men misstankarna är ringa, det verkar handla om någon yttre gärningsman. Winter och hans glada musketörer har ännu en hård nöt att knäcka, om de inte råkar somna först det vill säga.

För trots att Den sista vintern behandlar flera olika på endera sättet möjligen chockerande och intrigerande ämnen så kommer de här två avsnitten aldrig igång. Winter arbetar som vanligt i det tysta och kläcker bara ur sig någonting när han absolut behöver, hans team försvinner mer och mer i periferin, möjligen för att det här var Åke Edwardssons sista bok i serien, eller så fanns det inte plats. Istället introduceras en ung dam (Gerda Hoffner spelad av Malin Crepin) som klarar av allt det Sharon Dyall och Jens Hultén inte lyckats med under de senaste åtta avsnitten. Hon klurar ledtrådar, arbetar själv och producerar resultat, Gerda liknar bitvis Nina Zanjani’s roll som hon spelar i Wallanderfilmerna. En intressant ny person i bild och det friskar upp.

Bitvis tycker jag nog att Den sista vintern kunde stannat inom pärmarna på pocketutgåvor i hem över hela Sverige. Dessa två avsnitt är en dryg och sämre repetition på de andra filmerna som kommit ut i ganska rask takt det senaste halvåret eller så.

Winters personliga sfär utforskas lite mer men bara i kanterna, förhör på förhör avlöses av hembesök för att ställa ett par frågor eller ibland bara för att visa sin närvaro, landskapen som filmas är fina och behållningen i Den sista vintern ligger i det estetiska. Det är en trevlig tvåtimmarsuppvisning i grönt och blått när vintern ligger över Göteborgs gator och vattenområden. Men spänningen, upplösningen, ledtrådarna och det gedigna hantverket som jag förväntar mig att poliser i deckargenren ska utföra tappas bort. Till slut sitter jag i soffan och bara väntar på att det ska avslutas.

Den allra sista scenen är den enda egentligt intressanta men går jag in i detalj där så har jag ju förstört filmen för dig. Så jag låter bli. Med händerna bakbundna finns det inte mycket jag kan säga om Den sista vintern förutom att du kan låta bli att se den såvida du inte har en enorm törst efter tv-deckare. Den här gången närmar det sig inte ens thriller och skulle kunna liknas med Kommissarie Frost på sin höjd. Pluspoäng för Emiliano Goessens känsla för stil och för Malin Crepins nya tillskott Gerda Hoffner som står för de mest intensiva scenerna. I övrigt riktigt tråkigt.

LIKNANDE INLÄGG (baserat på skådespelare, bolag & regissörer)