The Killer el...

The Killer elephants

Killer elephants

Thailändsk elefantaction när den är som allra bäst!(?)


Vansinnigare film får man leta efter. Pa Sung’s (Sombat Metanee) fru blir kidnappad av blåklädda banditer som rider runt och bränner byar, ett stort gäng ledda av en äkta överskurk som inte räds någon eller någonting förutom elefanter.

Pa Sung måste nu återfinna sin älskade och rädda henne från banditernas våld och det kommer bli en actionpackad, rent livsfarlig resa fylld av biljakter, krossade hyddor och makalöst dåligt skådespeleri. Det börjar med en biljakt efter att Pa Sung blivit ”prejad” av en lastbil, han ger sig efter vägmarodören och försöker i gengäld preja av honom, precis som man gör när något hänt i trafiken. Skottlossning utbryter tillsammans med oljefatsmolotov-cocktails och Pa Sung åker av igen.

Nästa scen, drygt fem minuter in i filmen kommer erbjuda ungefär liknande tokerier och galenskap men då i mer klassisk tappning med en fistyfight på brädgården, en lustig dans med en massa Batman-ljud och stånkande med tillhörande stönande. Vid det här laget har det ännu inte synts till några elefanter, men de kommer. De kommer.

Killer Elephant är i särklass en av de sämsta filmerna jag sett i år, samtidigt som det är en av de roligaste actionfilmerna jag någonsin kommit över. Smockfull med slagsmål, elefant-action, biljakter, explosioner, misshandel, knivslagsmål och ja – allt du kan tänka dig i en actionfilm förutom specialeffekter och bra koreograferade scener. Allt tycks skapt efter principen ”Vi provar, kör på bara, en tagning sen måste vi dra vidare.” Lägg till ett ljudspår med dubbade engelska röster som skulle passat bättre i en spaghettiwestern än en thailändsk actionfilm så har du ytterligheter åt alla håll för vad som krävs av en film – för att bli så dålig så att den blir bra.

Jag gjorde en liten lista över lustigheter när jag tittade på Killer Elephants under första halvan av filmen och några av de ”misstag” som jag fann allra roligast är svårglömda. Bland annat så finns det magiska kastknivar i Thailand som kan svänga 45 grader i luften, folk som blir skjutna har oftast ett sjätte sinne för var de kommer träffas och tar sig således över ett kommande skottsår innan pistoler avfyrats. Det är också otroligt roligt att titta på när två personer på en bar båda syns i bild, för att sen gå åt varsitt håll utan varning, vilket lämnar en stackars kameraman i panik över vem han ska filma. Killer elephants innehåller allt som ogenomtänkt filmskapande borde innehålla och liknar mer filmstudentproduktioner än en faktisk spelfilm. Och för att återkomma till den misslyckade dubbningen som inte alls fungerar så levereras inte bara replikerna på ett konstigt sätt – det finns inte en konversation i Killer Elephants som är förståeligt uppbyggd.

Som sagt, det här är en ohyggligt roande film som mer eller mindre tvingade skratt ur mig under titten. Men det beror endast på att det är så dåligt att det blir bra/roligt. En bra film är det absolut inte, inte på något traditionellt vis, trots bitchslappande elefanter, bilar som välts, enorma bränder och ja som jag sa, allt precis allt som går att frammana ur en actionfilm.

Något av en kulturgärning från Njutafilms tillsammans med Attackafant Entertainment som distribuerar filmen på dvd i Sverige, höstens filmutbud hade sett mycket tråkigare ut om den här inte fanns med, helt klart. En tvåa i betyg för undehållningsvärdet och extramaterialet. Utformningen av dvd-menyerna hade med största sannolikhet kunnat vara enklare, titta på kapitelvalen ni som införskaffar utgåvan.