Julias ögon

Mörkret faller över Julia.


Julia lider av en ärftlig ögonsjukdom som slutligen leder till total blindhet. Julias syster Sarah har även hon missunats i det genetiska lotteriet men hennes sjukdom har nått ett mer avancerat stadie, hon har helt tappat synen, och i takt med det tappar hon även kontakten med sin famlij.

Julia känner en dag genom en föraning att något hänt Sarah och mopsar på att hon och hennes man ska åka dit för att hälsa på. När de anländer visar det sig att Julia har haft rätt, något har hänt, något oförklarligt och oväntat… …hennes syster har dött. Julia vägrar tro på utredare och de förklaringar som ges och bestämmer sig därför för att börja undersöka saker närmare, det är någonting som inte står rätt till. Stämningen blir kallare, klimatet mörkare och Julia allt mer pressad ju närmre sanningen hon kommer. Allt påverkar och påverkas av hennes sjukdom, som vid stress och chocker riskerar att förvärras snabbt. Hittar inte Julia det hon söker snabbt så riskerar hon att helt förlora sin syn, och därmed finna sig i sin systers situation precis dagarna innan hon avlidit.

Som den största kassakon i Spanien 2010 är det med stora förväntningar som Julias ögon börjar snurra sig varm i dvd och blurayspelare i ett lite kallare Sverige. Allt (hype, biorecensioner, fodralets utformning) pekar på att det här kommer bli en rysarfest där nackhåren ställer sig upp som i givakt. Och det stämmer helt och hållet!

Med en realistiskt agerande skådespelartrupp som följer ett jordnära manus är det en ren fröjd att bevittna och frysa till is i soffan gång på gång. Julia (Belén Rueda som också spelar Sarah) agerar galant och övertygande gentemot sina kollegor, främst Lluís Homar som spelar maken Isaac. Det är också ovanligt friskt spelat med vanliga attiraljer från handväskan som verktyg, hon använder till exempel sin telefon som en ficklampa, en sån sak som vi alla gör ofta men sällan ser på film! Miljöer, scenografi och kamera är väldigt omväxlande och inriktat på att skapa en närvaro för oss i publiken med följsamma närbilder, förstapersonsperspektiv, totalt mörker, ett mycket lyckat drag som verkligen fungerar.

Julias ögon är en riktigt bra thriller som närmar sig skräckgenren men aldrig riktigt tar klivet över till fullo, även om det ibland är obehagligt närgånget och fokuserat. Balansgången är hårfin och spänningsmomenten blir den stora behållningen. Helt klart en av de bästa filmer som jag sett av sitt slag i år. I Spanien gick Guillem Morales (regi, manus) teknik och talang hem och det bör inte vara några problem här i Sverige heller – så länge spanskan inte blir något hinder (det finns undertexter) så är det egentligen ingenting att fundera på, se Julias ögon och gör det snart!

INGA KOMMENTARER