Inspärrad (Screwed) Packshot DVD

En ny och lortigare insyn i fängelsegenren.


Före detta marinsoldaten Norwood (James D’arcy) återvänder från Irak för att mötas av arbetslöshet och ansvar inför familjen. I brist på annat söker han jobb som fångvaktare på det ökända fängelset Romwell Prison, där han får lära sig att de största skurkarna inte alltid står på andra sidan gallret. På Romwell finns det gott om korruption och många möjligheter för den som vill tjäna en extra bunt med pund, och nu ställs Norwood inför valet att acceptera spelets regler eller bli en måltavla för både fångar och kollegor. Då alla är förväntade att följa de oskrivna reglerna som finns på insidan.

Jobbet blir som du säkert gissat inte en dans på rosor och det är inte direkt så att Norwood längtar till att dra på sig vaktmunderingen. Att umgås med sina nya kollegor har han inga problem med och det på grund av inriktningen som regissören Reg Traviss valt, där fångvaktarnas perspektiv är det viktigaste. I en ovanligt oromantiserande händelsekedja tas alla inblandade längre ner i det fördärv som styr filmens handling. Där förvandlingen av personen via miljöer och umgänge gör sig gällande.

Många av ingredienserna i Inspärrad är givetvis klyschiga och gjorda många gånger förut, men det beror inte på att det här är en fantasilös film utan mer på det faktum att det är väldigt begränsat hur mycket man faktiskt kan göra inuti ett fängelse. Det mesta som skapar spänning levereras och med bonus därtill, då vi vid varje skiftslut följer med Norwood hem eller till den lokala puben. James D’arcy är galant i sin roll som Norwood och de stora förlusterna för Inspärrad kan skyllas på övrig casting där många rollbesättningar känns fel, de skapar odynamiska karaktärer. Värd att nämnas extra och verkligen en krydda är huliganfilmsinvolverade Frank Harper (Rise of the Footsoldier, This is England, Football Factory) som verkligen får till rollen som den ledande och instigerande fångvaktaren Deano, en man du antingen kommer älska eller hata. Mycket.

Inspärrad är en snabb och hyfsat snygg film som innehåller det mesta man kan förvänta sig från en fängelserulle. Det är lortigt och “på riktigt”. Problemen hopar sig dock i persongalleriet och trots att den är brutal, på lika många sätt verklighetstrogen som helt overklig, cool, omväxlande och häftig så tycker jag att det är otroligt svårt att tycka om någon i filmen förutom de mycket små birollerna samt Norwood’s stackare till fru. Det känns lite som om att Inspärrad är en distansierad fångvaktar-mockumentär (en låtsasdokumentär) med väldigt hög ribba för vad som är ok att visa. Väldigt snygg att titta på men knappt involverande, i bästa fall tycker man illa om alla stora roller och det känns inte helt ok.

INGA KOMMENTARER