Inkognito

Det är slutfifflat i maktens korridorer.


När åklagaren Jonas Sjöö återigen går på en nit i sin jakt på Anders Axén, biståndschefen som fifflar med medicinleveranser till behövande i utlandet så tappar han lusten att fortsätta arbeta enligt reglerna. Han sätter upp ett fyrmannalag med honom själv, en överlägen, avstängd polis, en tuff militär och en supermesig hacker. Deras uppgift blir att skaffa fram bevis för att sänka Axén och möjliga medhjälpare. När det snart visar sig att deras arbete pekar vägen mot några svenska politiker så hettar det till, och Sjöö får ny energi och nytt hopp om att nå sitt mål.

Inkognito är inte en serie som föll sig väl hos mig intressemässigt, det brukar inte göra det. Svenska brott i serieform som inte heter Wallander eller Beck möter sällan mina förväntningar och de här tre avsnitten gör det definitivt inte. Anledningen att jag jämför med Wallander och Beck, ja det är för att alla känner till dem och de har med sin envishet satt den moderna standarden. Med det sagt menar jag inte att det är bra.

Inkognito Serie DVDMed tydliga och missriktade influenser från Amerika hastar sig Inkognito fram som om att det första avsnittet vore det femte. Introduktionerna går i hög fart och förvisso är det inte särskilt nödvändiga då det är en samling typiska bovjagare vi får lära känna. Det hade varit bättre med mer tid till en ordentlig inledning. De fyra är följda av skakiga handkameror ofta krystandes repliker som inte känns särskilt normala. Richard Ulfsäter som sköter sig bäst sätter ribban så högt att inte ens rutinerade matlagningsgurun Morberg kan hoppa över, men närmast är ändå Susanne Thorson i rollen som Nadja Dolk, den enda rollen förutom Morbergs (som inte är med jättemycket) med något personligt investerat. Hennes karaktär är för övrigt rätt tuff att följa och balanserar serien tillräckligt för att det inte ska bli ett fullkomligt grabbparty. Mycket får hon utstå och uppoffringarna är inte direkt attraktiva, men trovärdiga. Visa lite byst så släpps du in i politikernas herrgårdar. Ok då, kanske inte så trovärdiga…

Nej, jag fastnar inte för den här serien överhuvudtaget och tre avsnitt känns som tre avsnitt för många. När de visades på TV4 som köpt serien av produktionsbolaget Tre Vänner så var det över miljonen tittare varje gång. Premiären toppade Sveriges Mästerkock och Farmen. Jag vet inte om det är imponerande då jag inte såg något av programmen och inte har sett dem senare heller, men jag misstänker att många gillar det här. Den har ett annorlunda stuk jämfört med svenska “vanliga” polisfilmer och serier och det är berömvärt. Ett steg bort från det normala är ett steg i rätt riktning, så länge inte en annan stil (jag menar den amerikanska) adopteras alltför mycket.

Det ska bli roligt att se vad regissören Alain Darborg (som även regisserat Göta Kanal – Tårkanalen) gör i framtiden för visuellt är det rätt trevligt även om varken handling eller produktionen inte lockar till något annat än långa gäspningar. Bäst med hela utgåvan är faktiskt extramaterialet där en nästan tjugo minuter lång bakom-film ger en väldigt överskådlig bild av inspelningsplatser och metoder. Det finns även ett antal bortklippta scener där det jag saknade i inledningen hittas. Det gillade jag, men serien… Inte så mycket.

INGA KOMMENTARER