Hem Recensioner Science-Fiction I Am Number F...

I Am Number Four

I am number four / Bluray

Serverat för en uppföljare.


D.J Caruso (regi) står tillsammans med James Cameron (producent) stolt bakom sin nya film ”I am number four” vilket märks mycket väl när Caruso presenterar de borttagna scenerna som finns med i extramaterialet. Han påstår att han ville ha med varenda en, men inte kunde eftersom de medförde berättartekniska svårigheter.

I den här (berättartekniskt utmanade?) filmen följer vi John Smith (Alex Pettyfer) som för tillfället bor i en liten stad där han trivs väldigt bra. Han har precis börjat ny skola och försöker passa in utan att kompromissa kring vem han är (vilket självklart leder till trubbel). Samt så inleder han en lättare flört med större avsikter tillsammans med en av eleverna (Dianna Agron) på skolan. En typiskt romantisk liten film sådär, gulligt och fint med skolan som rättesnöre och elevernas lärande som sensmoralen. Det är dock inte hela sanningen kring John Smith. Anledningarna till att han flyttat in i småstaden är inte deras utmärkta läroanstalter, inte heller är jakt på kärleken något drivande motiv.

John är en av nio överlevande från planeten Lorien. Han den fjärde, alltså “number 4″ och de tre före honom har alla gått ett bistert öde till mötes. Nu är det John’s tur att stå rak i ryggen för sitt folk och försvara sig själv och till sin hjälp har han sin beskyddare Henri (Timothy Olyphant) som med ett galant skådespel låtsas vara John’s far. De förföljs av en ondsint ras krigare vars uppdrag är att förgöra de sista levande från Lorien, för de är de enda som kan stoppa deras ondsinta planer. En katt-och-råtta-lek helt enkelt, fast med mer avancerade effekter än Tom & Jerry bjuder på.

Helt klart jämförbar med ”Twilight” där de största skillnaderna är att ”I am number four” lyckas ta tillvara på mer spänning, farten i actionmomenten, den där hängande Arkiv-X-känslan och den barnsliga romantiken utan att bli alltför såsig eller töntig. En av de bättre ungdomsscience-fiction filmerna som jag hunnit med att se i mitt liv, ändå är den full av brister.

Number 4 och Number 6 är de två utvalda som vi följer i den här ”första” filmen och de har båda relativt smala personligheter. John Smith och Jane Doe, som de ironiskt kallar sig – är dömda att leva sina liv med ett specifikt mål och det är svårt att inkorporera något annat än just det i rollerna. Alex Pettyfer lider mest av det här eftersom hans John Smith ständigt kämpar för någon slags normalisering av sitt liv, samtidigt som han inte hör hemma på jorden och egentligen nog borde ta och fokusera sig på sina uppgifter istället för att försöka göra en Kung Louie sci-fi-style.

Nummer 6 (Teresa Palmer) har anammat sitt öde till fullo och hennes medverkan sätter färg på en i övrigt rätt så Mulder & Scully-inspirerad handling (från en annan infallsvinkel). Palmer gör en fullfjädrad actiondonna i en roll som hon fick träna hårt för att kunna genomföra. Det syns att mycket arbete lagts ned för resultatet i just actionsekvenserna är riktigt bra. Tyvärr blir hon lite för het på gröten när det kommer till att tala från manus och spelar över ganska mycket men som tur är gör hon fler kullerbyttor än hon pratar och det jämnar ut sig.

Det är som upplagt för en andra film när flera trådar lämnas oknutna än knutna. Caruso och Cameron vill kanske ta det lite lugnt innan de fortsätter, sondera terrängen en aning och vänta in boken ”Power of six”. Den läsbara versionen av uppföljaren som släpps nu i Augusti, den nästan borgar för ytterligare en film med samma tema. Rykten och diskussioner kring ämnet finns det gott om, så det är bara att vänta och se. Jag skulle inte ha något emot ytterligare fördjupningar i de Lorianska arvshistorierna och jag vet att jag inte är ensam om att sukta efter mer information. För just det är en av ”I am number fours” stora svagheter, många ämnen och detaljer tas upp men fördjupas aldrig, vi lämnas i mörkret kring flera viktiga och intressant saker. Möjligen är det reserverat till en senare film – vilket i sådan fall leder till en klassisk 5-årings fråga. Varför?

Filmen bjuder trots sitt typiska tonårsberättande och alla bristande logiska delar på mycket rolig och snygg action med massor av eld som ser fantastisk ut på bluray, det finns även plats för mystik och självklart romantik. Det som var förväntat levereras. Förpackningen i blurayformatet är duktigt snygg och gör speciellt actionmomenten stor rättvisa. Ljudet är klart och kraftfullt och framfört med en jämn och riktigt härlig balans.

Extramaterialet är jag dock inte helt nöjd med, det är trevligt att se regissören introducera de borttagna scenerna med anledningar till varför, men att han missar att nämna foley-missarna i en av scenerna, som borde varit med på blooper-reelen istället är smått fantastiskt. Förutom en featurette kring Number 6 och borttagna scener så är det en blooper-reel med och det är ju inte direkt häpnandsväckande att runda av filmen med, men om än så lite i antal så var det informativt och intressanta bitar att titta på.

LIKNANDE INLÄGG (baserat på skådespelare, bolag & regissörer)