Hotell Transylvanien

Mer engagerande handling och mindre party hade inte skadat.


Långt in i den mörkaste av skogar har Dracula skapat en tillflyktsort. Femstjärniga Hotell Transylvanien, där endast monster är välkomna.

Vi är bjudna för att se på när Mavis, Draculas dotter, ska firas av på sin 118:e födelsedag, en stor händelse som inget monster med huvudet på skaft missar, inte ens de utan huvud missar det här. Hotellet sjuder av odödligt liv och Frankenstein, Mumien, Den Osynlige Mannen, Bigfoot och ett hav av varulvar (i miniformat) är alla på plats. Kalaset förutspås bli en stor succé.

Packshot Hotell Transylvanien SwedenMen, plötsligt så står det en ung rödhårig kille innanför hotellets portar. En människa! Dracula får panik och måste snabbt göra sig av med den oinbjudna gästen och att avrätta honom på plats är inte ett alternativ. Ett par snabba och ogenomtänkta beslut senare har Frankensteins kusin Johnnystein skapats (en avlägsen släkting till Frankensteins högra arm) och Dracula måste hålla uppe charaden runt ett nytt monster för att inte skrämma bort alla gäster och därmed totalförstöra Mavis födelsedagsfirande. Ännu värre blir det när Mavis upptäcker Johnnystein och fäster långa blickar vid den sprallige främlingen.

Med flera vinklingar och många möjligheter är Hotell Transylvanien en film som det är lätt att gilla men som inte kommer att blåsa hatten av någon. Den är modernt animerad men inte det snyggaste som renderats på sistonde. Många varierande, allsorts utformade karaktärer får plats och blir den stora behållningen istället för det mer naturtrogna. Hotell Transylvanien går mer i Tom & Jerry-stil än till exempel Modig och det passar bra ihop med inriktningen för att inte de yngsta i publiken ska bli alltför skrämda, det är ju trots allt monster överallt. Det största arbetet verkar ha lagts på att skapa texturer som nästan ser att kunna kännas om man rör vid tv-rutan, som Mumiens dammiga lindor eller en svävande hjärnas slemmighet.

De flesta karaktärerna är personliga och rösterna gör i de flesta fallen karaktärens själ och kärna, där både Adam Sandler som Dracula och Andy Samberg som Jonathan klarar sig godkänt, deras samspel här är i alla fall hundra gånger bättre än vad de presterade i That’s my Boy. Men det är svårt att jämföra filmer så vitt åtskilda. Sandler är den som oftast tar ett steg utanför sin roll, och låter som Adam Sandler och inte greve Dracula, vilket är rätt irriterande. Samberg å andra sidan gör sin Jonathan riktigt bra och håller karaktären genomgående. I övriga roller hörs Steve Buscemi (riktigt bra), Kevin James som Frankenstein hand i hand med Fran Drescher (The Nanny) som Frankensteins brud. Även David Spade, Molly Shannon och sångaren CeeLo Green samt John Lovitz hörs i mindre biroller. Till den tredje mest intressanta rollen har sångerskan Selena Gomez fått göra rösten och som Mavis passar hon nog bäst av alla, dock tycker jag det är synd att hon knappt sjunger någonting, trots att filmen innehåller rätt många musiknummer. Det är till och med så illa att Sandler (som Dracula) förstenar Gomez när ett av de största sångnumren är i full gång. Väldigt konstigt då Sandlers insats i just den scenen mest är jobbig.

Handlingen är mer tunn än tjock och mycket utfyllnadssekvenser används för att dryga ut på speltiden. Mycket folk och lite verkstad. På det stora så tas de ämnen som berörs upp på ett hyfsat om än ytligt sätt och poängerna går fram, men känslan av Hotell Transylvanien är till slut mest att det var en film för skojs skull, där motiven är lika gamla som Dracula själv och sätten att komma till punkt lika trötta. Det hade inte skadat med mer engagemang och mindre party även om det erbjuder en hel del skojiga skämt och rätt många småmysiga skrämselhickor hos de allra yngsta.

Jag har sett Hotell Transylvanien på bluray och det var ett rent nöje. Skarp bild och bra ljud som inte blev bättre av de rätt trista sångerna som komponerats men som ändå dundrade på rätt bra. Extramaterial med borttagna scener både i storyboardformat och mer färdiga animationer, ett kommentarspår som jag inte riktigt orkade mig igenom men som är “ok”, en musikvideo med Becky G och Will.I.Am samt en hel del mer bakom-kulisserna-material som faktiskt till och med barnen satt med och tittade igenom. Det händer sällan och blir således ett plus i kanten.

Ett besök på Hotellet är i stora drag värt det. En rolig men långt ifrån fulländad film som tar tillvara på ett mer klassiskt “tecknad film-beteende” i 3d-animation. Både en frisk fläkt och lite av en besvikelse, mest nöjd är jag med att den var mycket roligare än jag först trodde.

INGA KOMMENTARER