Gemma Arterton & Jeremy Renner i Hansel & Gretel Witchhunters

Hans och Greta får sig en makeover i “Död Snö”-regissören Tommy Wirkola’s version av den klassiska sagan.


Ok. Två barn, en häxa och ett hus av godis. Så långt är de flesta av oss bekanta med Hans och Greta, sagan av Bröderna Grimm. Men visst du att de två ungdomarna växte upp för att bli de mest eftertraktade och bästa häxjägarna norr om Sydpolen? Nej, inte jag heller. Men tydligen så var det så det gick till, i alla fall om vi ska lyssna på Tommy Wirkola och ptja, varför inte? Det är ju ändå rätt roligt.

Hansel & Gretel Witch Hunter inleds med att ynglingarna lämnas allena av sin far i skogen. Han lämnar dem åt deras öden och efter en stunds promenad hittar de ett hus, knackar på, tar en tugga av trappen och tillfångatas av en av de ondaste häxorna filmvärlden erbjudit. Men tyvärr för häxan så är de två syskonen lika idérika här som i originalet och istället för ett par munsbitar barnakött hamnar hon själv i elden.

Den klassiska inledningen (som är väldigt bra) följs av ett rörigt montage av bedrifter och framgångar i animerad och skyltad stil innan vi förflyttas fram i tiden till staden Augsburg där sheriff Berringer (Peter Stormare) presenteras i full färd med att bränna en misstänkt kättare. (Pihla Viitala) Hansel & Gretel dyker upp och stoppar spektaklet samtidigt som de förnedrar sheriffen ordentligt. Syskonen – nu vuxna och tuffa – är rekryterade av borgmästaren för att reda ut vem som ligger bakom försvinnandet av ett dussintal barn, möjligen syskonens största utmaning hittills då en bitter ärkehäxa (Famke Janssen) ställer upp med stort motstånd och många kumpaner. I hopp om att under en blodröd måne utföra en ritual som gör alla häxor immuna mot de metoder människorna har för att förgöra dem.

Hansel & Gretel – Witch Hunters är en snabbt berättad saga som blandar rolig (lustig?) action med medeltida steampunk och en aningen svag handling. Låg är fler än höjdpunkterna när vi följer syskonen i det som mest liknar häxjakt á Commando (filmen med Schwarzenegger) och förutom ett fåtal scener och karaktärer så framstår den här filmen mest som fånig våldsfilm som inte alls tar tillvara på sin potential.

Hansel & Gretel: Witch Hunters DVDDe bihistorier som erbjuds leder till de roligare bitarna i hela filmen. När sheriffen ska ge igen för förnedringen i staden och möter på oväntat motstånd i trollet Edward eller när ett stort fan till de två ställer dumma och avbryts av at en annan gäst exploderar och sprids över hela stället. Anledningen till varför deras pappa lämnade dem i skogen den där natten reds också ut och det är rätt intressant men avbryts snart med mer våld, jagande och skjutande. Det ges aldrig tillräckligt med tid för att utveckla berättelsen då det hela tiden finns någon att hacka i bitar eller skjuta upp mot månen med kroknäsan först.

Häxorna är inte direkt överväldigande häftiga heller men de håller stilen. Främst Famke Janssen’s rollkaraktär är tuff. I övrigt känns mycket av makeupavdelningens insatser överdrivna och mer likt något från en Björk-video än vad man väntar sig från en häxa sig. Undantagen finns.

Häxor förknippas förutom med ett grymt utseende med grymheter och elakheter rent generellt och det är ingen bristvara. Våldet är rått och chockerande på riktigt och till de mest underhållande stunderna i filmen räknas lemlästning och skallkrossning, bara för att det är så otroligt oväntat och faktiskt riktigt coolt skapt. Absolut inget för den finkänslige men ändå inte så pass märkligt att jag avråder till att titta, tvärtom så fungerar det till det positiva. Givetvis är det inte bara häxorna som står för grymheterna utan det är en ge-och-ta-lek då Hansel & Gretel också äger kunskap i hur man på värsta sätt gör sig av med folk o fän. Mest fän.

Jeremy Renner & Gemma Arterton som spelar de två huvudrollerna fungerar, men precis som i The Avengers så utmärker sig Renner genom att inte ta mycket utrymme i anspråk (där spelar han osynlige Hawkeye) medan Arterton gör sig väl i bild så som hon gjorde i Tamara Drew. Den här gången är det inte jeansshorts utan en konstant välplacerad urringning som drar till sig blickarna. Dock är Arterton bra och hennes karaktär är också den starkaste med mest utveckling trots att de båda upptäcker och lär sig samma saker.

Eftersom den är både överraskande och förutsägbar är det här en säker satsning för den som söker ren underhållning vilken dag som helst. För fantasyälskare, häxdiggare och steampunkfantaster mer missriktad energi än det storartade äventyr det hade kunnat vara. Det känns som om att det mesta som var värt att berätta om Hansel & Gretel sker någonstans i montaget som inleder filmen och att vi kommer in alldeles för sent i deras liv.

Letar du efter rak underhållning som är rolig så blir du nog inte besviken av Hansel & Gretel men det hade kunnat vara bättre. En stark tvåa.

INGA KOMMENTARER