Marilyn Monroe och Jane Russell i en av tidernas mest populära musikalfilmer.


Inspelad 1953 och fortfarande en fröjd för ögat. Förmodligen mer av en fröjd nu med mycket lyckat restaurerat bildmaterial. För på 20th Century Fox’s utgåva av filmen som firar Marilyn Monroe’s åttionde födelsedag så har bildkvaliten flyttats fram i tiden. Det handlar inte om HD-kvalitet men gott och väl sent nittiotalsliknande bilder, vilket innebär en förbättring på ungefärliga 40 åren. Det syns verkligen att förbättringarna genomförts, inte minst i den del av extramaterialet där det jämförs med en avdelad bildram som visar förr och nu.

Gentlemen prefer blondes börjar ju såklart inte i extramaterialet även om det lockar. Titta istället högst upp i menyn så står det ”Play movie” och trycker man Ok eller Play på sin kontroll eller spelare så rullar berättelsen iväg. Den första scenen är ett musikalnummer med två av dåtidens största stjärnor i bild, de är iklädda vackra, snäva rödglittriga klänningar och de sjunger om en uppväxt på andra sidan spåren i Little rock. Lyssnar man på texten i den här introducerande sången så lär man snabbt känna både Lorelei (Monroe) och Dorothy (Russell) som två kvinnor med klara motiv. Ett litet utdrag ur texten nedan för att förklara.
 

Marilyn sjunger:
I learned an awful lot in Little Rock,
And here’s some advice I’d like to share,
Find a gentleman who is shy or bold,
Or short or tall, or young or old,

Tillsammans:
As long as the guy’s a millionaire!

 

Så med motivet som golddiggers fastställt så fortlöper Gentlemen prefer blondes ungefär som förväntat. Målet för de två huvudrollsinnehaverskorna är att få gifta sig, gärna rikt. Lorelei är intresserad av pengarna (diamanterna), en passion som hon vittnar om i den överallt kända sången ”Diamonds are a girl’s best friend”… vars text återigen förklarar hennes motiv för den som under filmen lyckats missa. Lorelei använder sin kvinnliga charm och sin kurviga figur för att snärja män och eventuellt byta ut sin nuvarande fästman Mr. Esmond, (en sävlig figur) mot någon som kan erbjuda mer. Hennes person skapar flera problem och bihistorier under filmens gång och kan sägas är hjärtat av filmen, utan Lorelei skulle ingenting hända.

Medan Lorelei jagar sina diamanter utvecklas en separat kärlekshistoria mellan Dorothy och en mörk främling, hennes diamanter är män (vilket också berättas genom sång i ”Ain’t There Anyone Here for Love”) och hennes jakt på en make är desto snirkligare. Trots att det finns ett helt OS-herrlag med på den båt som är den huvusakliga scenen. Dorothy ställer lite högre krav än rikedomar, hon är intresserad av männen och kärleken och blir därför kallad ”Hobo-collector” av sin väninna – inte så snällt, men en av de roligare kommentarerna som levereras.

Gentlemen prefer blondes är en riktigt trevlig film som är intressant ur flera perspektiv. Vill man kan man komma fram till all världens tolkningar av den. Lorelei och Dorothy har möjligen en dold agenda i sitt sökande, titta på deras beteende och blickar i flera scener samt det för tiden ovanliga bildspråket. Har de möjligen en relation eller är filmen menad som en feministisk spark i skrevet på patriarkatet? Männen porträtteras i bästa fall som normalbegåvade, men majoriteten är gråa ursäkter som jag helst vill likna med rekvisita medan kvinnorna har kontrollen, säkerligen provocerande för stora delen av machopubliken. Möjligen upphetsande?

Är filmen den helt vanliga filmen med helt normala motiv som den marknadsförts som? Diskussionerna kring den egentliga handlingen är många men vill man går det jättebra att se den för vad den utges vara. En rolig, någorlunda spännande historia där kvinnorna har ”makten” i rutan istället för männen som istället hänger sig åt beundran i grupp.

Det är en mycket väl genomtänkt historia som regisserats av Howard Hawks som också regisserade den livsfarliga filmen Hatari! där John Wayne jagar noshörningar och hela casten riskerar livet för bra bildmaterial. Hawks var en nyskapare för sin tid, något som verkligen syns på bilderna i Gentlemen prefer blondes precis som i hans andra verk.

Efter att ha sett den här filmen så kan jag fastställa att Gentlemen prefer blondes är en film som innehåller mer än bara en linjär handling, vill man kan man som tittare hitta på otaliga scenarion. Det är en synd att Gentlemen prefer blondes avfärdas som gammal, omodern eller tråkig när det är en sån skatt. Det här bör ses av alla som är intresserade av film, oavsett hur intresserad man är.

INGA KOMMENTARER