Halle Berry i Frankie and Alice

Trippeltrubbel för Halle Berry.


Frankie (Halle Berry) är höjdpunkten på ett av Los Angeles många 70-talsdanshak. Hon vet hur man lockar pengarna ur fickorna på de tätaste besökarna och höjer ögonbryn med sina slanka rörelser och förföriska blick. Men i logen bakom scenen är hon dock en helt annan person. En stark och driven kvinna som väljer själv, förutom då, när något av hennes två alteregon knackar på och tar över. Den ena döpt Alice, en rasistisk söderkvinna med väldigt bestämda åsikter och den andre ett skrämt, superintelligent barn som ska komma att kallas “Genius”.

Frankie and Alice DVDEfter flera episoder av blackouts och okontrollerbart beteende på grund av sin mentala instabilitet tvångsomhändertas Frankie för att hamnar hos den rutinerade doktorn “Oz” (Stellan Skarsgård) som med hjälp av för sjuttiotalet moderna metoder väljer kampen att lindra Frankie från sina interna vänner. Ett jobb som kräver många sessioner, mycket tid och massor av nya lärdomar.

Tillsammans tar Halle Berry och Stellan Skarsgård ett ok manus som är baserat på verkliga händelser och gör det starkare genom sina rolltolkningar. Bäst är Berry som både lyckas spela den sexiga provokatören i inledningen av filmen, samt visar en övertygande sårbarhet mot slutet, plus att hon däremellan gör två miniroller till, i de dolda personligheterna hennes karaktär bär med sig. Hon är verkligen filmens stjärna och levererar fullt ut i en mycket krävande roll. Som doktorn passar också Skarsgård bra då han vet hur man spelar kliniskt korrekt, som en doktor helt enkelt men ändå med en mänsklig sida och inte bara grafer och svåra ord. Balansen och personkemin mellan de två är på pricken och i en film som inte har så mycket mer än deras relation och arbete att erbjuda, ja där är det allt.

Berättelsen om Frankie är fascinerande och spännande samtidigt som den ger en dramatiserad inblick i hur dissociativa identitetsstörningar kan arta sig. Jag har ingen tidigare kunskap om det här förutom genom “Dr. Jekyll och Mr Hyde” då (vilket säkert är ett förolämpande exempel, förlåt) men känner att jag kanske lärt mig 1% mer om diagnosen efter att ha sett filmen. Det är dock inte en film med ett utbildningssyfte utan ett drama som siktar för att trycka på känslonerverna. Att Berry gör det i sin roll är säkert, dock så är det lite fram-och-tillbaka med hur Frankies liv och bakgrunden främst valts att berättas. Med många långa återblickar, stötig presentation och överlag lite för långdraget berättande tröttnar jag nästan innan allt gåtts igenom. Det tar lite för lång tid och kunde ha formats på ett bättre, mer passande sätt.

Kontentan av det här är att det är njutbart när Berry och Skarsgård konverserar men lite för segt i övrigt. “Frankie and Alice” får en trea i betyg. Helt klart värd att se en gång – men det är inte film man återvänder till ofta.