Fast & f...

Fast & furious 5 – Fast five

Fast and the furious 5 - Fast five

En historisk samling snabba och ursinniga unga människor i den femte installationen.


Jag har inte följt serien ”Fast and the furious” mer än att jag såg den första filmen och inte fastnade för upplägget. Den var snabb och levde upp till förväntningarna som var ställda tyckte jag, men mitt obefintliga intresse för bilar och actionfilm revolverande kring det gjorde att jag skippade de kommande tre filmerna. Nu har jag sett den femte i serien, ”Fast five”, och precis som första gången (för tio år sedan) så lever filmen upp till mina förväntningar, som inte ställts alltför högt.

Vin Diesel och Paul Walker lever fortfarande om i huvudrollerna, med hjälp av ett axplock av publikens favoriter från de tidigare fyra filmerna. Bland andra rapparna Ludacris, Ja Rule, Don Omar och de för mig mindre specifierbara Jordana Brewster, Sung Kang, Tyrese Gibson och Gal Gadot. Allihop väldigt passande skådespelare för den här sortens action.

Rio är i ropet och det är där vi befinner oss även i ”Fast five”. Efter att Dominic (Vin Diesel) fritagits från en fångtransport och ett långt fängelsestraff väntandes så rymmer de tre musketörerna Dominic, Brian (Walker) och Mia Toretto, Dominics syster och Brians flickvän spelad av Jordana Brewster till Brasilien och de eviga panoreringarna över den enorma Jesusstatyn som vakar över kåkstäder och lyxhotell tillika. Det är en perfekt miljö för actionfilm precis som för animerad film om blåa fåglar och Justin Lin (regi) vet hur han ska ta tillvara på det.

Främst är det utanför stadsgränserna som de häftigaste actionsekvenserna sker. Teamet lockas till en kupp av gamla kompisen Vince (Matt Schulze) och de sitter inte i en sits där de kan tacka nej, på rymmen utan pengar – då är det bara att köra på. Så sant som det är sagt så är det precis det som kommer ske i ”Fast five”, den här gången utan fåniga neonlampor längs undersidan av bilarna, men med minst lika stelt och jobbigt dåligt skådespel. En passande film för blurayformatet där bilderna och motorljudet båda erbjuder trevliga stunder när de allra häftigaste actionsekvenserna rullar förbi. Smickrande flirtar med den gamla typens westernfilmer med tågkupper till vansinnesfärder förbi Rio’s rikaste distrikt samt en icke-parkoursmittad flykt över kåkstadens tak där alla jagar alla.

Dwayne Johnson kliver in för att balansera och utmana Vin Diesel i en musklernas herren-på-täppan-lek och jag kommer faktiskt på mig att vilja se den bataljen i sin helhet. Johnson spelar en hjältesnut som jobbar efter de direktiv han får, en robot med ett uppdrag och han skiter i varför han ska fånga folk, han bara fångar folk. Problemet med ”Fast five” gänget är att de har både staden och sina respektive kunnanden i ryggen och hans jobb blir mycket svårare än han kunnat trott.

Actionmässigt är ”Fast five” ett riktigt kap, speciellt efter att tittat igenom extramaterialet som handlar mycket om dessa scener i uppbyggnadsstadiet och färdigställandet. Allt du kommer se på din tv är i stort sett gammaldags stuntmansarbete och det är uppfriskande. Greenscreens är ofrånkomligt såklart men massvis av de farligaste grejerna i filmen är inspelade live och ofta oroande spännande att titta på även i extrabitarna.

Nackdelarna med filmen är precis som det var i den första – stelt skådespeleri, ohyggligt grabbiga moment som upprepas i evighet, ett jobbigt förutsägbart montage mitt i filmen samt en fantasifull men komplett orealistisk kunskapsbank i det väldigt stora team som samlas för en än fantasifullare och än mer orealistisk jättesmäll mot slutet. Jag är inte heller särskilt imponerad av alla brasilianska bakdelar som beklätts i jobbigt små kjolar, det var långt ifrån snyggt eller smidigt inlagt, sliskigt och gubbsjukt snarare.

”Fast five” är faktiskt inte helt pjåkig och jag är glatt överaskad att filmen möter mina förväntningar actionmässigt. Snabb, snygg och efter titten undrar jag om det är en actionfilm, en western, en krigsfilm eller en sciencefictionfilm jag sett, för innehållet av allt finns med – i modernt traditonella utformningar. För alla som gillat de fyra tidigare filmerna är det bara att fortsätta titta, det är större, värre och snabbare, det kan jag lova trots att jag inte sett alla filmerna. (Sticker ut hakan…)

LIKNANDE INLÄGG (baserat på skådespelare, bolag & regissörer)