Hem Recensioner Skräck Devil

Devil

Devil DVD

Om du har klaustrofobi är det här filmen för dig!


Ja, det vill säga om du tycker om att bli rejält uppskrämd. Fem till synes helt vanliga personer sitter fast i en hiss runt 20:e våningen i centrala Philadelphia, de har alla sina ärenden och det här är en illarimmande stoppkloss i stressen.

Så varför inte ta det lite lugnt i hissen då? Sätta sig ner och acceptera vad som händer, en mikropaus på väg någon annanstans? Icke sa Nicke. Precis som titeln antyder så har den här filmen ingenting med personliga raster och utveckling att göra, en av resenärerna klev inte genom dörrarna på markplan – utan från källaren.

Det tar inte lång tid innan den irriterande madrassförsäljaren i hissen gör sig ovän med både säkerhetsvakten, lycksökerskan, mekanikern och den gamla damen. Det tar faktiskt inte lång tid alls och det gör det inte innan de konstiga händelserna sätter igång heller. Vi introduceras till den övernaturliga inblandningen i Devil genom att följa en uttråkad vaktmästare som kollar alla möjliga vinklar för fel, så fort han är klar startar terrorn i hissen, och utanför.

När första incidenten skett i hissen tillkallas polis och som tur är så står den återhämtande alkoholistpolisen Bowden (Chris Messina) alldeles utanför portarna och han skyndar sig in. Uppe i kontrollrummet där vakterna har en envägskommunikation med de fem fångade förvånas Bowden av situationen när han får höra allt från tekniskt fel till att djävulen är i huset. I sin jakt på en egen uppfattning och en lösning på problemet kan han bara se in i hissen via en övervakningskamera samt tala till dess gäster, de har inget sätt att kommunicera med honom. Bowden bestämmer sig för att ta reda på vem det är han tittar på och varvar samtal med besök i byggnaden på jakt efter människornas identitet och genom det minst psykologiskt krävande detektivarbete jag sett på säkert tio år får han snart reda på både det ena och det andra.

Devil är långt ifrån en oförutsägbar historia om fem personer som introduceras under nästan kortare tid än staden Philadelphia. Staden som i titelscenen är vänd uppochned för att skapa en hisnande känsla av höjdrädsla, det är effektivt och kameraåkningarna fortsätter så en kortare tid, det hela verkar lovande och det här är den klart bästa scenen i filmen. Men så trycker någon på en knapp i hissen och dörrarna stängs och där tappar Devil all estetik och miljö. Det garnnystan som Shyamalan rullat ut på golvet rullas ihop till en ojämn boll där bara hissen fungerar som en temposättare.

Hissen är mörk, trång och visst, ett bra ställe att driva fem individer till vansinne på med glassig hissmusik och de få andra trick som kan användas för att göra hissen till en del av handlingen. Men det fungerar inte så bra som jag hoppats. På utsidan av hissen pågår ett detektivarbete tillsammans med en räddningsaktion och vilket som ska ha fokus verkar oklart ibland, vilket stör såklart. När det sen börjar hända rejäla grejer i hissen så sker det med ett repetetivt mönster och de allra bästa skrämselmomenten står filmens ljudspår för när det dunkar på i sourroundhögtalarna. Bildmässigt presenteras vi med ungefär 5 minuter intressant material.

Devil har stämplats som en skräpfilm av många från alla möjliga håll redan vid trailerns släpp. Detta på grund av regissören Shyamalan, en trötthet på alldeles för svåra lösningar mot slutet på berättelser följer honom sen Sixth sense, Signs och The village. Men Shyamalan är inte regissör här, han har bara kommit på historien och lämpat över ansvaret till Quarantine-regissören John Erick Dowdle samtidigt som filmen marknadsförs med Shyamalans namn. Smart.

Den här filmen är inte heller enbart Shyamalans fel även om det var hans idé, regissören, cinematografen och castingansvarige har inte heller gjort sina jobb till fullo förutom i titelscenen. Överspelat, trist fotat och ett omöjligt manus att arbeta med är bara några negativa tankar som passerar här i skrivande stund.

Det positiva hamnar i bakgrunden men Devil är trots besvikelsen och förutsägbarheten en rätt så trevlig film att titta på, det gäller att ha med sig rätt sällskap och surroundhögtalare bara. Samtidigt så hjälper det att jämföra Devil med andra skräckfilmer som nuförtiden oftast inte de heller skrämmer någon nämnvärt – då ligger Devil i alla fall över medel eftersom den arbetar i uppförsbacke i flera avseenden. En tvåa i betyg för att det är väl genomfört med få möjligheter.

Vi vet alla vad som kommer hända människorna i hissen, så det är bara att vänta och se hur kreativt det hela genomförs, det är den bästa och egentligen enda anledningen att se Devil.

LIKNANDE INLÄGG (baserat på skådespelare, bolag & regissörer)