Josephine Bornebusch i Den som Söker

Josephine Bornebusch glänser.


Svensk film är på frammarsch då nytänkande filmare ses i genrer som lidit mycket av idétorka och tristess. Johan Lundh’s film är ett bra exempel på att det rör sig, och att svenskar kan.

Här möter vi Tuva som inom kort tid både förlorar sina föräldrar och får reda på att hon faktiskt är adopterad. Hon hamnar i ett virrvarr av känslor och en identitetskris. I ett försök att stabilisera sitt liv bestämmer hon sig för att tillsammans med sin egen dotter söka upp sina rötter. Men en andra gång nekas hon ett varmt välkomnande, då befolkningen i hennes gamla hemstad beter sig minst sagt hemlighetsfullt. Tuvas närvaro har fått många att kika misstänksamt genom sina dubbelglasade träfönster, och när Tuva inte ger sig – då öppnas både fönster och dörrar.

Den Som Söker DVDJosephine Bornebusch spelar huvudrollen som Tuva och är den som i stort bär den här filmens berättelse på sina axlar. Hennes sätt att agera verkar först tveksamt och det är snudd på att Den Som Söker hamnar i det svenska onaturliga. Men efter ett tag, drygt 20 minuter så börjar det flyta på ordentligt. Det enda som inte riktigt fungerar är replikskiften i manus och att det är lite för korrekt och rent, inte särskilt lantligt där det behövs eller stadsaktigt likaså.

Handligen är gripande och slutet riktigt spännande. Det är drama och thriller väl sammanfogat där det verkligen kryper i kroppen på en ibland. Mysteriet rör sig mycket runt specifika familjemedlemmar både på den här och andra sidan graven vilket gör en del sekvenser av filmen rätt luddiga när det kommer till att skapa en stor bakgrund. Inte helt nödvändigt kan tyckas i efterhand då det mer känns som ett experimenterande än något som tar oss framåt. Med ett annat slut hade det här möjligen fungerat bättre men det fungerar positivt då filmen under titten blir svår att ta för given.

För att vara en film från en så pass ny regissör och manusförfattare som Johan Lundh är så tycker jag i alla fall att en ordentlig applåd är passande. Jag ser inte att filmen är en kommande svensk klassiker eller något jag minns för sin storhet men det är en för stunden vettig och stark film att spendera tid på. Jag gillar hur den ser ut, musiken, det som händer och hur mänskligt vanligt människorna framställs i den. Lundh är definitivt en filmmakare att hålla ett öga på, så förhoppningsvis så kommer det mer!

Vill man ha mer direkt så finns Lundh’s mörka kortfilm Konvex-T med på Njutafilms dvd-utgåva som höjdpunkten bland det annars korta extramaterialet. Verkligen en sevärd film och bara ytterligare bevis på att det här är film från någon jag missat helt.

INGA KOMMENTARER