Chucky is back. Again

Sjätte filmen är också den tråkigaste.


Humor är nyckelingrediensen som bevarat Child’s Play-serien sevärd sen 80-talet, då den första (och bästa) filmen tog världen med storm. Det här är tyvärr som bortblåst i den senaste filmen, men glad av den blir man ändå.

Chucky är tillbaka och det är glädjande även om han presenteras som en Hollywoodfruaktig-version av sig själv (snällare och inklusive botox). Mer mjuk i utseendet, mer fånig och mindre personlig. Lyckligtvis en besvikelse som inte låter hålla i sig hela filmen.

Upphovsmannen Don Mancini har tagit på sig regissörskepsen och skribentbaskern för att få till det så gott som det går. Hans vision om en mer atmosfärfylld skräckfilm med mördardockans förflutna i centrum syns tydligt, men personligen så tycker jag inte riktigt om inriktningen utan hade hoppats på mer galenskap från en narcissistisk huvudroll med de vanliga tokiga birollerna.

Det handlar om Chucky’s förflutna och poängen är att med blod och skärsår berätta vad det var som ledde till att Charles Lee Ray sköts i en leksaksaffär alldeles innan hans själ förflyttades in i dockan Chucky. Vi introduceras till familjen med systrarna Nica och Barb och deras mor som tokigt nog ramlar ner för en hög trapp, snart efter att en Good Guys-docka i perfekt skick leverats anonymt. Badabing Badaboom så är en mördarturné inledd där Chuckt dirigerar och hans största motstånd ges från en övertygande Fiona Durif i rollen som Nica, den rullstolsbundne yngsta systern.

Curse of Chucky BlurayKamp på liv och död i ett kusligt gammalt hus är alltid trevligt och våldsamheterna och tillvägagångssätten att göra sig kvitt onödig dödvikt bland alla gäster är omväxlande även om det knappast är nyskapande. Curse of Chucky använder gamla metoder för att flörta både med den existerande fanskaran samtidigt som nya ska rekryteras. Det fungerar sisådär, då Chucky i sig självt är nog för att jag ska tycka om det (med samma röst som alltid av Brad Dourif) men på det stora hela så lutar det åt att modernisera och gå ifrån det som Bride of Chucky och Seed of Chucky tog till sin spets, illasinnad svart humor och megalomani från en plastdocka vars kändisskap gått honom åt huvudet.

Har du inte sett någon Childs Play-film sen tidigare så föreslår jag att du gör det istället för att börja med den sjätte i raden, det är lite svårsmält med en mördardocka men känns några procent mer seriöst med hela Chucky’s historia i bagaget. Fördelen med att göra så är ju också att alla de tidigare filmerna är bättre än Curse of Chucky, då det är den tråkigaste hittills. För även om den som skräckfilm är relativt effektiv, atmosfärfylld och har med några trevliga återseenden (Jennifer Tilly) så känns det inte helt riktigt och rätt..

Jag ger en trea i betyg för jag känner mig generös plus att jag verkligen gillar extramaterialet som handlar mycket om det viktigaste, dockan i centrum. Bild och ljudkvalitén på blurayen är också riktigt trevlig men just extramaterialet gör att Curse of Chucky går från att vara en stark tvåa till en redig trea. Gött mos helt enkelt och det som saknas från filmen finns där, det hade ju varit bättre åt andra hållet men men…

INGA KOMMENTARER