Convenience

Genuint rolig och samtidigt rörande mänsklig


För att betala av en skuld måste de två vännerna Ajay och Shaan råna den lokala bensinstationen. Men de är oerfarna och kanske inte de smartaste, så rånet går inte direkt som de planerat. I ett försök att rädda situationen tar de både personal och kunder som gisslan och tänker stanna kvar och sköta macken hela natten.

Precis som storylinen förutspår är det här en riktigt rolig film som samtidigt lyckas vara både realistisk och gripande. Karaktärerna tillåts utrymme att vara hela människor, vilket i sin tur genererar fler komiska effekter. Som att de lyckas med trovärdigheten i scenen när Ajay säger att han har en idé för att komma ut ur frysrummet.

– Don’t say your going to karate-kick the door…
– No, I’m going to kung fu-kick the door.

Det finns definitivt släktskap med den koreanska filmen ”Attack the gas station” i vilken en grupp ungdomar av ren trisstes bestämmer sig för att slå sönder en bensinstation. I ärlighetens namn finns det så många likheter dessa filmer emellan att man skulle kunna ropa på polis och vifta med stämningsansökningar. Men vem bryr sig? Det är två bra filmer och nästan alla idéer är ändå redan gjorda.

Det finns också ett klart band till kultfilmen ”Clerks” som uteslutande utspelar sig i ett litet snabbköp. Vilket verkar vara ett grepp som fungerar. För både Clerks och Convenience är riktigt bra lågbudgetfilmer.

Kanske är det just begränsningen av sceneriet, i samklang med väl utvecklade karaktärer och skickliga skådespelare som är dessa filmers vinnande koncept.

Det märks naturligtvis att filmen spelats in med liten budget, men det kan vara svårt att exakt sätta fingret på vad det är. Det enda jag störde mig på med produktionen var filmmusiken, som man helst inte ska tänka på överhuvudtaget, men som ibland stack ut på ett inte så positivt sätt.

Adeel Akhtar som spelar Ajay har blivit en av mina brittiska favoritsskådespelare. Efter den hysteriskta terrorist-komedin Four Lions och rollen som Wilson Wilson i den extremt välgjorda tv-serien Utopia (OBS! den brittiska serien, inte den australienska feelgood-komedin eller den amerikanska realityserien med samma namn). Han spelar sådär lagom korkad med en så övertygande klarhet att det till och med är svårt att tro att han spelar.

Samspelet mellan Ray Panthaki, Adeel Akhtar och Vicky McClure är inget annat än enastående och den här filmen har allt som behövs för att bli en kultklassiker.

Översikt
Betyg
DELA
Författare som gillar berättande i alla dess former. Föredrar en humoristisk vinkel på allvarliga situationer eller en allvarlig vinkel på humoristiska situationer framför gravallvar och flams-humor. Några riktigt bra filmer enligt mig är Me and You and Everyone We Know, Nói albinói, Min Granne Totoro och Beautiful Losers.