BOSS

Kelsey “Frasier” Grammer i helt nytt ljus!


Det politiska får stå åt sidan när Farhad Safinias Kung Lear-inspirerade första säsong av Boss drar fram. Det är en klassisk saga om en kung på fall, där Kelsey Grammer fullkomligt glänser i rollen som Chicagos borgmästare Tom Kane, en man som suttit för länge på sin prestigefulla post.

Genom att hålla sig borta från aktuella politiska händelser i världen och främst i Amerika förblir BOSS en serie som handlar om personerna, korruptionen inom politiken och en enda mans kamp. I samma stil som liknande serier som till exempel Vita Huset så är alla tillåtna medel gångbara, men i BOSS tas steget längre och det som inte är tillåtet används i extrema nödfall. Tar du en dos Sopranos och en dos Vita Huset och blandar dessa så blir slutresultatet någonting i närheten av BOSS, en serie som verkligen är sevärd och som trollbinder sin publik genom att vara vågad och bestämd.

Packshot - Boss Säsong 1Handlingen i den första säsongen utspelar sig främst i Chicago, där Tom Kane (Grammer) och hans stab kämpar på för att få fram en ny kandidat till en guvernörspost som för länge sedan skulle behövt lite nytt blod. Deras kandidat heter Ben Zajac (Jeff Hepner) och är en smilfink av hög rang, han kan charma alla från majsbönder till borgmästarsmakan Meredith (Connie Nielsen) som verkligen inte är den lättaste att vinna över på sin sida. Men kandidaturen och vägen mot primärvalet blir allt annat än enkel, då det finns en opposition till borgmästaren som inte håller med om den valda strategin. Genom klassiska smutskastningskampanjer och ännu värre blir vägen mot valdagen väldigt skumpig, och inte heller hjälper det att borgmästare Kane drabbats av en svår sjukdom samt att hans dotter (Emma Ware) lider av ett svårt drogproblem. När man inte tror att det kan bli värre så läggs ett nytt lager och allt som byggts upp riskerar att rasa, såvida inte Borgmästare Kane kan hålla stånd och få problemen att försvinna.

BOSS är en tuff serie som verkligen inte tråkar ut från politiken och maktens korridorer. Beslutet att använda sig av Kelsey Grammer i huvudrollen är genialt, då han sen tidigare mest är känd för sina komiska talanger. vilka han inte behöver förlita sig på här. Snarare är han motsatsen till den Grammer vi är vana vid. Till sin hjälp har han oväntat stabila Kathleen Robertson (Beverly Hills 90210) som tyvärr används alltför mycket på grund av hennes fysiska tillgångar men ändå får fram en biroll som är värd att lägga intresse hos. Ezra Stone (Martin Donovan) är ytterligare en biroll och Kane’s högra hand, den som skickar vidare order och har ett starkt intresse i att göra det som är bäst för staden Chicago, som inte växer till sig förrän mot slutet av första säsongen, precis som Sam Miller (Troy Garity), en undersökande journalist med siktet inställt på att sänka borgmästaren.

Kathleen Robertson Boss
Lite för mycket av det här i BOSS.

Det är förutom Kelsey Grammers unika insats virrvarret av organiserade sidostorys som gör BOSS till den välformulerade serie den är. Manuset är genomgående stabilt och de olika regissörerna (bland andra Gus Van Sant) håller en hög kvalitet där långa tagningar förstorar karaktärerna för att nämna något extra. Det enda jag ställer mig tveksam till med BOSS är sexualiseringen av kvinnor som jag inte riktigt tycker är varken försvarbart eller givande till serien. Visst skapar det en sexuell udd och blir automatiskt barnförbjudet, men det här hade kunnat skötas snyggare och mer jämlikt.

BOSS är en serie som jag tror tilltalar fans av Sopranos och andra liknande HBO-produktioner. Serien är dock inte HBO utan från Starz, ett annat kabeltv-bolag som visar prov på att de kan vara minst lika utmanande.

I boxen finns det med lite extramaterial som är rätt begränsat men väldigt intressant. Ett samtal mellan Farhad Safinia och Kelsey Grammer där de tar upp olika vinklingar och ideér från serien i en kamratlig diskussion som är det bästa, och det näst bästa är kommentarspåren som finns att lyssna på. För den som önskar spendera mer än de sju timmarna serien i sig själv tar att titta igenom så är det rätt så intressant kan jag tänka mig.

En serie bland många andra nuförtiden som är värd din tid. Främst för Kelsey Grammers prisbelönade insats men inte bara därför.

INGA KOMMENTARER