Badjävlar

Badjävlar


Badjävlar. Stekare från innerstan som vill ta det lugnt över sommaren.


De åker till landsbygden, utomsocknes till sol, bad och ansvarsfrihet. De spenderar sina pengar på lanthandelns svindyra limiterade sortiment och de avskys av många. Kommunen tycker om dom – det är pengar som kommer in. Men är det något långsiktigt att sträva efter?

Det tycker inte den före dette radikalen i kommunfullmäktige som försöker balansera kapitalets starka inflytande mot jämlikhetens och lokalbefolkningens bästa. Motströms försöker han förändra stadens ledning men kan han hålla isär sina forna ideal och nutidens politik? Samtidigt på samma ö anländer ärkeknösen Sjöstrand (Ernst Günther) hos sin bror för att spendera sommaren. Han är en badjävel. Vill köpa sommarhus och beter sig som ett svin på fyllan för att nästa dag inte förstå ett något om vad han skulle möjligen kunna gjort för fel…

I en annan del av bygden hotas en arbetarfamilj med vräkning då deras bostad ska säljas till högstbjudande direktör för att maximera vinsten, under tiden sjunger Finn Zetterholm en fin visa om kärlek och pengar. Badjävlar är en riktigt ärlig insyn i ett Sverige som inte finns längre, visst finns det badjävlar fortfarande men jag menar den mentalitet och eftertankarna som florerar.

En av de bättre svenska klassiker jag sett och det här var mitt första möte med just Badjävlar, som väntat var bildkvalitén och ljudet allt annat än det skarpaste och det hade det varit fint om något gjorts åt. Å andra sidan vet jag inte om det hade gjort själva filmen någon tjänst då linjerna och smutsen som finns med i varje vinkel gör sitt till äktheten. Ljudet hade det varit roligt om det var mer balanserat sträcker jag mig till.

I övrigt för den som inte vet eller som mig inte har sett förr så är den här filmen ganska packad med roliga ansikten som många av oss bara sett vid dags datos ålder. Kim Anderzon visar upp hela sin härlighet som modell för en konstnär spelad av Åke Fridell. Ernst Gunther är ju med och den rollen han har gör mig illamående, ett praktsvin på semester. Andra som medverkar är även Gun Jönsson och Finn Zetterholm som musicerar genom hela filmen som ett aningen irriterande och konstigt mellanspel för att förenkla eller försvåra handligen.

En knepig film att förstå sig på som inte följer några ramar i regi eller manus, (Christian Lund & Lars Molin) det är rätt så hafsigt och ostrukturerat, man måste hänga med och många gånger börjar scener från fel håll för att hålla tittaren lite utanför. Underligt och trevligt att se. Det är skönt att se att svenska klassiker åker ut på dvd då det svenska klimatet inom film just nu inte producerar många framtida likvärdiga filmer. Konkurrensen och finansen är hårdare nu, svårare att få till det. Men ser man på Badjävlar så är det inte explosionerna, svåra dialoger eller några spänningsmoment som egentligen för filmen framåt. Det är det enkla berättandet och lusten att skapa för kulturen och inte för pengarna.

Se Badjävlar eller ångra dig att du inte gjorde det tidigare när du väl kommer för dig att göra det. En av de bättre klassikerna som även känns aktuell nu i valtider och under moderatstyret. En lätt tankeställare från nästan 40 år tillbaka.