Fotboll i Åshöjdens BK

Godis för fotbollstokiga nostalgiker.


Åshöjdens BK är den fiktiva fotbollsklubben många relaterar till genom Max Lundgrens böcker, den första från 1967. Men förmodligen mer från tidningen BUSTER, där det blev en redig långkörare. Jag minns inte Åshöjden specifikt trots att jag under några år var prenumerant, det enda jag minns från den tidningen är maskoten i keps och en stor fotbollsspelare som kunde skjuta genom maskorna på fotbollsmålen. Han var grym. Åshöjden blir därför återigen en ny bekantskap för mig, och utan någon förhandskunskap så är det inte direkt en serie jag kommer lägga på minnet. Men den har en otrolig charm – och en hel del rolig fotboll.

Vi följer ett antal ungdomar i Åshöjden och främst halvbröderna Jorma och Edward. Den ena en blygsam mittfältare och den andre, Edward, en kaxig och temperamentsfull anfallsspelare. Deras liv genomgår en stor förändring när den före detta landslagsspelaren Bagarn Olsson flyttar till Åshöjden och lyfter det lokala laget till oanade höjder. Från lägsta divisionen klättrar de uppåt, men ju mer de vinner, desto mer tycks de förlora utanför planen, där de brottas med vardagen så gott det går.

Åshöjdens BK DVDÅshöjdens BK är inte mycket annat än en nostalgitripp. Det är förmodligen därför serien släpps på dvd och det är därför den köps. Av entusiaster som antingen sett det förut, eller som är ordentligt fotbollstokiga. Serien handlar om ett fotbollslag i ett jättelitet samhälle, hur de tränar, löser små konflikter och räds den stora världen som riskerar att korrumpera sportens hjärta. Hur mycket finns det egentligen att hämta ur det? Det kan inte bli mycket annat än småmysigt och idag, nästan trettio år senare rätt roligt att titta på även om det egentligen inte händer något speciellt.

Höjdpunkterna under alla de här avsnitten är när visselpipan ljuder och matcherna börjar. Väldigt snyggt fotade matcher som ibland faktiskt är spännande. Tyvärr är det mindre tid på planen än det är bredvid och de minimala konflikter som Jorma och Edward ställs inför är inte direkt något som gör att man sätter i halsen. Det är glesbygdsproblematik runt fotboll, flickor och familjen. Variatonslöst men ändå så pass intressant att följa att jag tar mig igenom alla avsnitt utan att känna mig helt uttråkad. Fotbollen räddar mycket.

Hela serien håller en ganska låg profil och det är stelt och trist regisserat. Förutom de överspelande Johan Hedenberg och Göran Ragnerstam så verkar det som om att det räckt att dyka upp på inspelningarna och läsa direkt från pappret mot kameran. Men trots att det ibland känns som om att jag tittar på en webcam från kommunhuset så fastnar jag och fortsätter följa. Det är något magiskt i alla enkelhet, förmodligen är det för att jag kan känna igen mig, då jag precis som de flesta andra som spelat fotboll i en liten klubb (Hedesunda IF!) upplevde ungefär samma utveckling, samma förluster i nöjet att spela och samma gemenskap i laget.

För alla som något gång älskat Åshöjdens BK i bok eller tidningsform så är det här säkerligen rent guld. De är långt ifrån vad tv-serier erbjuder idag, utan mer som ett Varuhuset fast runt fotboll istället för varukassor – det händer egentligen ingenting men det är myspysigt att sitta o slarva bort tid med.

INGA KOMMENTARER