Liam Neeson

Liam Neeson i bedrövelsens centrum.


Om det är någon som missat det så har Liam Neeson verkligen dykt upp överallt medan den stora succén i filmerna Taken gått och fyllt trilogi. Hans spelar oftast enslingen som ensam måste ta sig an olika utmaningar. Och i Scott Franks “A Walk Among the Tombstones” är det inte annorlunda.

A Walk Among TombstonesI rollen som den olicensierade privatdetektiven Scudder tar Neeson sig an en hänsynslös kidnappningsliga som riktat in sig på att röva bort unga kvinnor och barn, samtidigt som han lär känna den unge detektivaspiranten TJ (Astro Bradley) och även tampas med sitt livs allra största utmaning – alkoholmissbruket. Ledordet till storyn är Hård, med stenhårda karaktärer, ett hårdkokt fall i ett hårt New York. Som handen i handsken för Neeson såklart, han är ju den hårdaste i Hollywood nu.

Detektiven Matthew Scudder är en figur från författaren Lawrence Blocks flitiga penna och det finns hela 18 böcker med den stillsamme och personliga detektiven i huvudrollen. Med Neeson som frontman i den första filmatiseringen så kommer karaktären verkligen till liv tillsammans med böckernas mörka atmosfär. Regissören Scott Frank lyckas skapa en trovärdig historia där både Scudder och de personer han möter är lika intressanta. En del biroller känns dock överflödiga lyckligtvis utan att störa filmens tempo, medan andra gärna hade fått mer tid då de tillför filmen så pass mycket att jag inte riktigt vill släppa dem.

Scudder är som person både otrevlig och älskvärd, hans metoder liknar en vigilants även om hans förflutna inom poliskåren håller honom på ett hyfsat hederligt spår. Lawrence Blocks karaktär blir på film ett mellanting omgiven av Dashiell Hammetts mer hårdkokta snutnoveller och vår egna svenska crime-flora, med Wallander och Beck som förebilder. Även om Neeson bara genom att synas i kameran kan alstra mer energi än både Krister Henriksson och Peter Haber tillsammans. Inget ont om våra svenska hjältar dock, de är bra de också.

“A Walk Among the Tombstones” har rätt blandning av dekadens och rättfärdighet och allt krut spenderas för att visa det. Varje scen är tung och dyster utan att tvinga oss som tittar in i ett livslångt psykologbehov, då Scudder får bära det tunga lasset själv. Hans kamp är svår både med fallet och på det personliga planet och när de här striderna tas parallellt så blir det riktigt intressant.

A Walk Among the Tombstones är med andra ord en enligt receptet redigt dyster crimethriller som verkligen kommer kittla nerverna på dem som alltid är på jakt efter nästa mörka upplevelse. Du som vältrar dig i Wallander, Beck, brottsromaner och liknande kommer absolut inte bli besviken, det här är i all bedrövelse riktigt bra. Missa inte.